Vid första anblicken kan forskningen vid institutionen verka lite spretig och svåröverskådlig, men den är snarare rik och mångfacetterad. Bredden är onekligen ett kännetecken – här bedrivs forskning inom en rad olika områden från statsvetenskap och digitalisering till industriell miljöteknik, konstruktionsmaterial och industriell produktion. För att bara nämna fem exempel.
När institutionen bildades 2007 var en grundläggande tanke att olika discipliner inom teknik och ekonomi skulle samverka och korsbefrukta varandra. För att underlätta detta delar IEI till exempel varje år ut pengar i så kallad såddfinansiering för att forskare vid olika avdelningar ska samarbeta sinsemellan.
- I år testar vi en ny variant med en miljon kronor till bland annat resebidrag och akademiska konferenser och tre miljoner till lite större projekt och en resultatkonferens under hösten, säger professorn Mats Abrahamsson och tillägger att forskningen sker i nära samverkan med det omgivande samhället.
- Det är en självklarhet för oss och har varit det ända sedan IEI bildades. All vår forskning är tillämpad och vi har hur mycket exjobb som helst.
Bredd och djup
Men IEI:s forskning är inte bara bred och tillämpad, den har också stort djup och hög specialisering. På institutionen samsas teoretiskt orienterad forskning sida vid sida med projekt i samarbete med företag och organisationer. Den inomvetenskapliga forskningen är kanske inte lika omfattande, men väl så viktig som den mer direkt praktiskt användbara. Den kan även leda till framtida tillämpningar.
- Det går hand i hand och jag ser ingen motsättning. Vi har spetsforskare som är förbaskat duktiga på teori och metodutveckling, och det är jätteviktigt. Vi kan inte bara syssla med tillämpning, då är det bättre att anlita konsulter, säger Mats Abrahamsson, som är proprefekt i IEI:s ledning med ansvar för forskning och forskarutbildning.
Mats Abrahamsson lyfter också fram forskningens potential att bidra till omställningen mot ett hållbart och fossilfritt samhälle. På IEI finns mycket forskning i miljöteknik, men inte bara det utan också om de system som tekniken ska ingå i. Just systemperspektivet är något som utmärker forskningen vid institutionen.
För att ta ett enkelt exempel: det räcker inte att bygga lastbilar som drivs med el eller biogas utan fordonen måste också ingå i logistiksystem som är lönsamma för företagen. Först då blir dessa beredda att investera i fler miljövänliga fordon. Lönsamheten kan i sin tur påverkas av juridiska regler och politiska beslut i form av subventioner.
”Mycket att göra”
Mats Abrahamsson, professor i logistik
Betraktat på det här sättet kan forskning inom teknik, logistik, ekonomi, statsvetenskap, juridik med flera områden samverka.
- Alla de här områdena finns på IEI. Det är en jättemöjlighet för oss, men också svårt att få ihop de olika delarna. Jag skulle säga att bara 20 procent av vår potential är förverkligad. Det finns mycket kvar att göra, säger Mats Abrahamsson.
Vilken är din roll som proprefekt med forskningsansvar?
- Jag vill bidra till en bra samverkan. Utvecklingen sker i avdelningarna, men från institutionens sida ska vi skapa bra förutsättningar och pusha utvecklingen åt rätt håll. Det kan till exempel handla om att skapa intressanta plattformar för samverkan och underlätta arbete med EU-projekt.
Du tillträder tjänsten 1 februari 2022 och har uppdraget i två år. Vad hoppas du uppnå under den tiden?
- Om två år hoppas jag att vi har fått i gång flera större tvärfunktionella forskningsprojekt, gärna EU-finansierade. Och att vi har några nya centrumbildningar som är knutna till institutionen. Det finns sådana initiativ bland forskarna redan nu.
- Jag hoppas också att vi ökat andelen forskning så att den är lika stor som grundutbildningen vid IEI. Det har ett viktigt signalvärde och god forskning är viktig för bra utbildning.
