Klimatforskning i samhällets tjänst

Den tvärvetenskapliga miljöforskningen vid Linköpings universitet har blivit banbrytande. Det nyskapande samarbetet med viktiga aktörer, både nationellt och internationellt, har gett nya verktyg och kunskap för att bemöta klimatutmaningarna.

Bakgrund

Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR är ett tvärvetenskapligt centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet. Målet är att ta fram kunskap och metoder för klimatarbetet i och utanför Sverige. CSPR fungerar därmed som en plattform för samverkan. Verksamheten engagerar forskare internationellt och från en rad olika discipliner, bland annat statsvetare, geografer, media- och kommunikationsvetare, miljövetare, historiker och fysiker. CSPR ingår i Tema Miljöförändring (Tema M) vid Linköpings universitet. Tema M har fokus på en samhällsaktuell, problemorienterad och kritiskt tolkande miljöforskning och utbildning.

Forskare från Tema M finns med i både globala, nationella, regionala och lokala sammanhang, såväl vid FN:s klimatförhandlingar och i FN:s klimatpanel IPCC, som vid näringslivsträffar och kommunala planeringsmöten.

Stadssilhuett Foto Monica Westman SvenseliusRedan i början av 2000-talet påbörjades forskning vid Linköpings universitet (LiU) om klimatpolitiska styrmedel på nationell och internationell nivå. Forskningen har blivit banbrytande både nationellt och internationellt inom flera områden som rör styrning och politik. Styrinstrumenten kan handla om alltifrån lagstiftning och skatter, till utveckling av läroplaner i skolan för att öka klimatmedvetenhet i samhället.

LiU:s klimatforskning är till stora delar problemdriven, det vill säga inriktad på att i samverkan med olika samhällsaktörer hitta lösningar på dagens och framtidens samhällsutmaningar. Ett exempel på forskning vid CSPR som rör det statsvetenskapliga området är utformningen av FN:s beslutsprocesser kring klimatfrågan. Här kan exempelvis nämnas ett forskningsprogram som undersökt de
icke-statliga aktörernas betydelse för klimatöverenskommelser i FN, däribland näringsliv, miljöorganisationer, lokala beslutsfattare och ursprungsbefolkningar. Det projektet har fördjupat kunskapen om hur samarbetet mellan länderna ser ut, liksom om det symboliska värdet av icke-statliga aktörers medverkan i den internationella klimatpolitiken. Genom att samarbeta med forskare inom internationell klimatpolitik och global demokrati har projektet också visat på möjligheter för samarbeten inom andra miljö- och utvecklingsfrågor.

LiU:s forskning har även bidragit till utformningen och implementeringen av ”Nationellt anpassade minskningsåtgärder”, ett instrument som är en del av klimatkonventionen.

Ytterligare exempel som rör det statsvetenskapliga området är forskning om hur EU:s styrmedel på bästa sätt ska utvecklas för att främja klimatomställningen på EU-nivå samt hur lokal och regional klimatanpassning rent praktiskt kan se ut med rätt slags styrmedel.

Professor Björn-Ola LinnérBjörn-Ola Linnér. Foto David BrohedeVår tidiga forskning om klimatpolitiska styrinstrument är ett klockrent exempel där forskningen har stor nytta både lokalt, nationellt och internationellt. Det arbete vi gör kring utsläpp, samhällsomställning, resursflöden och lokala klimatstrategier är exempel på forskning som är oerhört viktig för att Sverige ska nå sina lagstadgade klimatmål. Sverige ses som ett föregångsland i världen, det svenska ledarskapet är ett gott exempel på hur stater kan visa på möjligheter för att ställa om till ett hållbart samhälle och få ner utsläppen, säger Björn-Ola Linnér, professor i miljövetenskap vid Tema M. 

Han har lång erfarenhet av dialog med olika samhällsrepresentanter, däribland FN:s klimatkonvention, olika regeringar, företag och miljöorganisationer.

Forskningens betydelse för samhället

Sveriges mål om att vara klimatneutrala till 2045 kräver inte bara teknisk och naturvetenskaplig forskning, utan även samhällsvetenskaplig. Hur kan klimatmålen omsättas i lagstiftning? Hur kan svensk lag jämkas samman med EU:s klimatlag? Vilka ekonomiska förutsättningar finns för samhälle och näringsliv? Vad finns det för acceptans hos befolkning och övriga aktörer när det gäller klimatpolitiska beslut? Hur kan utbildning spela roll för acceptans och innovationer inom området? Det är frågor som studeras av klimatforskarna vid LiU.

Mathias Fridahl, porträtt 2015Mathias Fridahl.Ett aktuellt exempel på klimatforskningens genomslag är LiU-forskaren Mathias Fridahls deltagande i Klimatpolitiska vägvalsutredningen. Utredarna lade fram sitt betänkande till regeringen i början av 2020 (SOU 2020:4). Utredningens uppdrag var att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Mathias Fridahl deltog som expert bland annat genom att lämna förslag på styrmedel för att fånga in växthusgaser från atmosfären och lagra i jordskorpan, det vill säga att skapa så kallade minusutsläpp som behövs för att nå de klimatpolitiska målen.

Fabian Levihn är forskningschef vid energibolaget Stockholm Exergi AB och har varit involverad i arbetet med den klimatpolitiska vägvalsutredningen.

– Utredningen har tagit fram förslag på lagtexter och andra styrmedel som kan få en direkt påverkan på den politiska processen. Här har Mathias Fridahls och andra forskares kunskap om politik, acceptans av styrmedlen och synen på olika klimatåtgärder spelat en viktig roll, säger Fabian Levihn.

Innehåll i forskningen som bidragit till betydelsen

Forskningen är problemdriven och väl förankrad redan från start genom pågående dialoger med klimatpolitiska företrädare, näringsliv och andra aktörer för att på så vis vara samhällsrelevant. Resultaten ger underlag till sakkunniga och politiker på lokal och nationell nivå så att de kan fatta beslut om hur klimatmålen ska genomföras. Underlagen kan exempelvis leda fram till lagstiftning, hur ekonomiska initiativ ska utformas för att ha inverkan och under vilka förutsättningar som förslag till lösningar blir accepterade.

– Acceptansfrågorna är väsentliga. De har länge varit negligerade, det har inte tagits tillräcklig hänsyn till vad som fungerar lagstiftningsmässigt utifrån vad medborgarna är beredda att acceptera i en klimatomställning. Detta har varit avgörande forskning, vi har varit pionjärer tillsammans med internationella partners, påpekar Björn-Ola Linnér.

Tillvägagångssätt och förutsättningar som varit avgörande för forskningens betydelse

Den tvärvetenskapliga klimatforskningen vid CSPR består av forskare från en rad olika discipliner och yrkesgrupper. Det breda samarbetet innebär att forskargruppen har en förmåga att tidigt fånga upp aktuella klimatpolitiska frågor. Forskningen tar sin utgångspunkt i dagsaktuella och kommande samhällsproblem.

Samarbeten

LiU:s klimatforskare samarbetar med ett stort antal universitet och forskningsinstitut över världen, däribland University of Colorado i USA, Oxford University i Storbritannien, Utrech University i Holland, German Development Institute i Tyskland och Sydney University of Technology i Australien. Vad gäller forskningen kring minusutsläpp samarbetar de särskilt med Universitetet i Dar-Es-Salaam i Tanzania, Tekniska iniversitetet i Berlin samt med universiteten i Oxford och Manchester i Storbritannien, där samarbetet bland annat handlar om att lära av varandra och hitta effektiva styrmedel för att genomföra klimatpolitiska beslut.

Nationella forskarsamarbeten sker exempelvis med KTH, Chalmers och Stockholms universitet. Dessutom samverkar LiU-forskarna med en mängd samhällsföreträdare på olika nivåer, både lokalt, nationellt och internationellt, alltifrån kommunala tjänstemän och politiker, till regeringsföreträdare och representanter för FN:s klimatpanel. De medverkar i statliga utredningar och efterfrågas som experter.

På grund av det omfattande samverkansarbetet fångar de upp aktuella sakfrågor.

Samarbetet ger ringar på vattnet. Många samhällsaktörer som exempelvis företag, myndigheter, departement, riksdag och regering, hör av sig till oss med idéer och frågor. Det innebär visserligen att forskningsprocessen tar extra lång tid och blir kostsam. Men det vi vinner är att forskningen blir relevant för samhället. Vår samverkan innebär också att forskningen förankras hos de olika aktörerna. Vi lyssnar in – och når ut, säger Mathias Lindahl.

Stort mediegenomslag

LiU:s klimatforskare uttalar sig ofta i både nationella och internationella medier, är aktiva på sociala medier och i samhällsdebatten. På så sätt sprids forskningsresultaten både till olika aktörer och till allmänheten.

Utbildning

All utbildning inom Tema M har en forskningsförankring där lärarna ligger i forskningsfronten. Studenter kan också erbjudas praktik inom forskningsprojekten, vilket inneburit att några studenter bland annat deltagit på FN:s klimatförhandlingar. Det sker också utbildningsinsatser för att hjälpa sårbara länder att bygga kapacitet för att möta klimatutmaningen. Med hjälp av visualisering görs även pedagogiska insatser gentemot olika grupper i Sverige, däribland digitala verktyg riktade till husägare och jordbrukare där klimatdata processas för att visa på vilka enskilda klimatinsatser som kan och behöver göras.

Åsa-Britt Karlsson är generaldirektör vid Statens geotekniska institut och ledde den Klimatpolitiska vägvalsutredningen.

LiU-forskningen har bidragit med viktiga inslag i utredningen för att nå målen med klimatpolitiken. Överlag ligger Linköpings universitet i framkant vad gäller vår tids samhällsfrågor. Forskningen är samhällsrelevant och jag har stor respekt för den, kommenterar Åsa-Britt Karlsson.

Kunskap gör skillnadVisa/dölj innehåll

Samverkan med Linköpings universitetVisa/dölj innehåll