Sök på liu.se

Allt fler klimatmål förutsätter nettonegativa utsläpp av koldioxid. Här studeras metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) och biokol i Norden och Tanzania.

Hur kan världen minska utsläppen och hantera klimatförändringarna? Det är frågor som står i fokus när FN:s klimatpanel samlas i Kina. Forskaren Mathias Fridahl deltar i mötet som en av fem representanter i den svenska delegationen.

Den tvärvetenskapliga miljöforskningen vid Linköpings universitet har blivit banbrytande. Det nyskapande samarbetet med viktiga aktörer, både nationellt och internationellt, har gett nya verktyg och kunskap för att bemöta klimatutmaningarna.

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland.

För att nå klimatmålen siktar man på en teknik som kan fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. Men hur tekniken ska bekostas är oklart. En rapport visar att aktörer inom området anser att omvända auktioner kan göra tekniken lönsam.

Kan vi lagra CO2 i produkter som redan finns? Kan Sverige minska utsläppen genom biståndsprojekt och är det bra för klimatet att sågspån eldas som biobränsle? Det här är några av frågorna som Alexander Olsson, doktorand vid LUNETs, undersöker.

2011 kom Emily Rodriguez från USA till Linköping. Hon tog en masterexamen i miljövetenskap och jobbade sedan i Rom, New York och Bryssel innan hon återvände till Linköpings universitet.