Markus Heilig är en av världens främsta experter på området beroendesjukdomar. Han är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN). Centret var han med och grundade när han kom till Linköping 2015 efter många år som forskningschef på amerikanska National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. Han har tagit emot flera stora priser och utmärkelser och fått medel för ett excellenscenter, en forskningsmiljö som Vetenskapsrådet bedömer har stor potential att nå nyskapande resultat. Grundfrågan som ska utforskas där är varför människor så ofta beter sig på sätt som är skadliga för dem själva, trots att de borde veta bättre.
Markus Heiligs arbete går bland annat ut på att studera hjärnans processer vid beroendesjukdom för att hitta nya behandlingar. Tidigare forskning från hans grupp ligger till grund för viktiga delar av Sveriges nationella riktlinjer för behandling av narkotikaberoende, som har inneburit att många fler narkotikaberoende personer får den hjälp som har bäst bevisad effekt.
Vem blir alkoholberoende?
Nuvarande fokus i Markus Heiligs forskning är beroendet av alkohol. Eftersom det är så pass utbrett och socialt accepterat att dricka alkohol har den totalt större negativa effekter på liv och hälsa än någon annan drog. Men alla som dricker alkohol blir ju inte alkoholberoende. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett beroende och andra inte?– Jag hoppas att jag kan bidra till att folk ser med nya ögon på människor med beroendeproblematik. Att det inte handlar om ett karaktärsfel eller ett ”ta-dig-i-kragen”-problem utan att generna gör en person sårbar, och att livsomständigheterna spelar på den sårbarheten. Vi måste sluta moralisera och se alkoholberoende för vad det är – en sjukdom som patienten inte själv ska klandras för, säger Markus Heilig.
Samarbete enda vägen framåt
Vid CSAN får avancerad forskning inom neurovetenskap möta det praktiska patientarbetet på sjukhuset. Samarbete mellan läkarvetenskapen, hjärnforskningen och psykiatrin är enda vägen att komma åt ökningen av de alkoholrelaterade sjukdomarna.
– Hjärnforskningen har med hjälp av bilder tagna i magnetkamera kommit en bra bit på väg i förståelsen av vilka mekanismer det är som styr alkohol- och drogberoende. Psykiatrin har också gjort sina landvinningar, men de behandlingsmetoder som finns i dag är otillräckliga, och har inte tillkommit utifrån neurovetenskapliga insikter. Det är ett av de problem jag försöker lösa, säger Markus Heilig.
Forskarna studerar olika metoder för att effektivt behandla alkoholberoende. Bland annat med läkemedel men det som just nu kanske verkar mest lovande är behandling med TMS, en form av hjärnstimulering som inte kräver ett ingrepp för att lägga in stimuleringselektroder. TMS innebär att kraftiga och snabbt svängande magnetfält mot skallbenet skapar elektriska strömmar som stimulerar nervceller i hjärnvävnaden på djupet. Det används i dag för att behandla depression men ett par inledande studier mot alkoholberoende har gett goda resultat. Nu behöver det prövas i större skala.
”Bland de bästa i världen på det vi gör”
Allt detta betyder hopp för många miljoner människor. Men trots den stora nyttan och de enorma behoven är beroendesjukdomar forskningsmässigt och kliniskt eftersatta i Sverige och de anslag forskarna får är inte tillräckliga. Här har extern finansiering potential att göra stor skillnad när det gäller att öka kapaciteten och ta upptäckterna vidare till viktig behandling.Markus Heiligs vision är att skapa ett internationellt framstående institut för beroendeforskning i Linköping.
– Vi är bland de bästa i världen på det vi gör. Vi har det som krävs, både för att försöka begripa oss på och behandla de här sjukdomarna och för att erbjuda utbildning och insatser till de aktörer som möter de drabbade.
