Genom att utveckla den radikalt tvärvetenskapliga forskningen inom medicinsk humaniora och biomedicin kan Linköpings universitet bidra med perspektiv som saknas i dag. Kunskapen kan göra nytta i alltifrån individuella patientmöten till stora samhällsbeslut.
För att kunna förstå och möta komplexa globala hälsoutmaningar och kriser behöver vi kombinera teorier och metoder från vitt skilda fält. LiU var först i Sverige med att etablera medicinsk humaniora som forskningsmiljö, redan 1981. Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) tillkom 2020. Här arbetar forskare från LiU och Region Östergötland tvärvetenskapligt för att undersöka till exempel skilda erfarenheter av hälsa och sjukdom, hur medicinska diagnoser påverkar oss och hur sjukvården bedömer och behandlar patienter. Det handlar inte bara om individnivån, utan även om hur vårt samhälle berörs när till exempel en ny diagnos etableras eller när medierna matar oss med en viss bild av en sjukdom. De existentiella och etiska frågorna är många. Biomedicinsk forskning undersöker biomarkörer som kan indikera Alzheimers sjukdom, men vill vi leva med den informationen i många år innan vi kanske upplever några minnessvårigheter? Ska vården erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov eller är nackdelarna för stora?
Tvärvetenskap för att förstå postcovid
Professor Kristin Zeiler är föreståndare för CMHB. Hon leder även ett stort tvärvetenskapligt projekt om postcovidsyndrom. Att som i detta projekt kombinera perspektiv från neurovetenskap, samhällsvetenskap, filosofi, etik och klinisk praktik är väldigt ovanligt, men forskarna ser det som centralt för att bättre kunna förstå exempelvis extremt trötthetssyndrom i samband med postcovid.
– Här krävs radikal tvärvetenskap där teorier och metoder från forskningsfält som vanligtvis ligger långt ifrån varandra kombineras. En empirisk filosofisk analys kan visa hur extrem trötthet vid postcovidsyndrom genomgripande förändrar patientens upplevelse av sig själv, sin omgivning och sitt handlingsutrymme. Vi kombinerar den sortens undersökning med biomedicinska perspektiv som neuroradiologi, som undersöker människans hjärna på ett mätbart sätt. Min förhoppning är att vi ska förstå postcovid bättre och att det kan bidra till hur man bedömer och behandlar patienter, säger Kristin Zeiler.
Klimatkrisen påverkar vår hälsa
Den globala klimatkrisens hälsopåverkan – i form av bland annat intensiva värmeböljor, höjda havsnivåer som förstör människors hem och ökad spridning av insektsburna sjukdomar – är en annan utmaning som kräver bred förståelse och tvärvetenskapliga samarbeten. Här i Sverige ser vi till exempel hur fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE förekommer allt längre norrut och hur sköra personer på äldreboenden drabbas när värmeböljorna blir fler.
LiU ligger i framkant inte bara inom medicinsk humaniora utan även inom fältet miljöhumaniora. Potentialen i att samarbeta mellan dessa områden är stor och här kan LiU bli pionjärer.
Centrum för medicinsk humaniora och bioetik är i dag ett internationellt kraftcentrum för undervisning, forskning och samverkan inom medicinsk humaniora och engagerar ett fyrtiotal forskare.
– Satsningen på CMHB är ovärderlig och forskarna här gör ett enastående arbete. Vi jobbar hela tiden för att stärka och vidareutveckla tvärvetenskapliga samarbeten som gör att vi kan möta hälsoutmaningar, både nu och i framtiden. Med privata medel kan vi göra ännu mer, säger Kristin Zeiler.