Motverka psykisk ohälsa med nydanande behandlingar

Professor Gerhard Anderson vid LiU är känd som en förgrundsgestalt i utvecklingen av internetbehandlingar. Det hela började i slutet av 90-talet när två studenter knackade på hans dörr och ville undersöka om det gick att använda internet för att behandla huvudvärk. Han sade ja utan att ana hur stort detta skulle bli. Studien var en av de första i sitt slag och det har visat sig att nätbaserade behandlingar fungerar lika bra som att träffa en psykolog ansikte mot ansikte. Det finns också fördelar med formen, som att patienten kan ta del av behandlingen när det passar och läsa informationen flera gånger. Samtidigt ger en terapeut återkoppling och stöd.

I dag är Gerhard Anderssons forskargrupp världsledande inom sitt fält och samarbetar med forskare över hela jorden. Listan på områden där de gjort behandlingsstudier är lång: alltifrån depression, tinnitus och fobier till ensamhet, perfektionism och återhämtning vid stress. Själv är Gerhard Andersson en av världens mest citerade forskare och har belönats med både Stora psykologpriset och Nordiska medicinpriset.

Forskning med stor patientnytta

– Mycket forskning som görs handlar om varför folk mår dåligt. Vi tar det även ett steg längre. Inte bara till exempel ”så här kan vi kartlägga hur unga mår” utan ”så här kan vi få unga att må bättre”. Det är det jag brinner för – att hjälpa till med psykologiska problem. Där får jag ständigt nya idéer, säger Gerhard Andersson.

Forskningen når hela vägen fram till patienterna. De program svenska vårdcentraler erbjuder för till exempel stressproblem och sömnsvårigheter har forskats fram i Linköping.

En hörnsten i verksamheten är behandlingsplattformen Iterapi som finns vid LiU och nyttjas i forskningen. Den har hyst en mängd forskningsstudier genom åren och varje enskild studie får en egen webbadress i plattformen där deltagarna kan logga in och ta del av innehållet. Iterapi är översatt till ett tjugotal språk och används av bland annat sjukhus, psykologföretag och universitet i Sverige och flera andra länder.

Ofta först i världen

Forskningen är framgångsrik och det finns en stor samhällsnytta i att fler kan få hjälp snabbare. Trots det uppstår problem för forskarna, som ofta är först i världen med att vilja pröva något nytt.Porträtt av Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi

– Traditionella forskningsfinansiärer kan vara tveksamma till det de inte känner igen och tycka att riskerna är för stora, så en del av våra nya idéer faller mellan stolarna, säger Gerhard Andersson.

Medan vården är inriktad på olika diagnoser tänker LiU-forskarna bredare, utifrån vilka problem människor har.

– När vi började intressera oss för ensamhet fick vi höra att ”ensamhet kan man väl inte behandla”. Jo, det kunde man. Ensamhet är ett stort problem, dödligt faktiskt, och vi har sett tydliga positiva resultat efter behandling, säger Gerhard Andersson.

Vill skräddarsy behandlingarna

Forskarna har också en ny idé som är världsunik – att skräddarsy behandlingsinnehållet för varje enskild person. Patienter kan själva välja att till exempel jobba med sin ångest och sin stress, lite som ett smörgåsbord. Och behandlingen kan individanpassas utifrån sådant som språk och utbildningsnivå. Kanske behövs behandling av sömnproblem för en person i 70-årsåldern som har engelska som främsta språk men ingen högre utbildning.

– Vår målbild är att skapa en virtuell katalog med effektiva behandlingar för olika målgrupper. Utvecklingen av anpassningarna kan involvera AI men även rekrytering av internationella forskare med flerkulturell kompetens. Linköpings universitet skulle bli unikt genom detta och vi kan dela med oss av behandlingsmaterial till vården, säger Gerhard Andersson.