Det är projektet "Multi-resolution dynamical modelling of multiple sclerosis" som Mika Gustafsson – tillsammans med Claudio Altafini, professor på ISY och Maria Jenmalm och Jan Ernerudh, både professorer på IKE – får forskningsanslaget på 29 miljoner för. Pengarna fördelas mellan 2017–2022.
– Omtumlande, men väldigt roligt så klart. Nu vet jag vad vi kommer att göra den närmsta tiden, säger Mika Gustafsson.
– Graviditet har tidigare visat sig förbättra MS-tillståndet markant, lika bra som de bästa mediciner, berättar Mika Gustafsson.
Den blivande mammans immunsystem anpassas under graviditeten och den immunologiska toleransen som uppstår har en positiv påverkan på sjukdomsförloppet. Efter det att barnet har fötts går det sedan se en tillfällig försämring av sjukdomen.
– Som modell är graviditet en naturlig tillfriskningsprocess och ger oss en möjlighet att få dynamiska data som kan vägas samman med detaljerade experimentella studier av vad som händer när asymtomatiska patienters celler stimuleras på ett sjukdomslikt sätt.
Skulle man inom projektet få fram en matematisk modell som kan förutse när sjukdomen bryter ut skulle det kunna få stora hälsomässiga vinster – inte minst genom att tidigt kunna sätta in medicinering. Projektet ska också försöka skapa matematiska och patientspecifika modeller för hur graviditetshormoner förändrar MS-patienters celler.
– Lite spekulativt kanske det skulle kunna innebära någon typ av hormonbehandling i slutändan som skulle kunna komma patienten till gagn.
– Omtumlande, men väldigt roligt så klart. Nu vet jag vad vi kommer att göra den närmsta tiden, säger Mika Gustafsson.
Tvärvetenskapligt fält
Projektet, som ligger inom det framväxande och tvärvetenskapliga fältet systembiologi, fokuserar på att ta fram en matematisk modell för att kunna studera det gradvisa sjukdomsförloppet hos multipel skleros – MS. För att kunna göra detta kommer gruppen använda sig av tidigare forskning gjord av Jan Ernerudh på LiU – som forskat kring hur graviditet påverkar kroniska inflammatoriska sjukdomar som MS.– Graviditet har tidigare visat sig förbättra MS-tillståndet markant, lika bra som de bästa mediciner, berättar Mika Gustafsson.
Den blivande mammans immunsystem anpassas under graviditeten och den immunologiska toleransen som uppstår har en positiv påverkan på sjukdomsförloppet. Efter det att barnet har fötts går det sedan se en tillfällig försämring av sjukdomen.
– Som modell är graviditet en naturlig tillfriskningsprocess och ger oss en möjlighet att få dynamiska data som kan vägas samman med detaljerade experimentella studier av vad som händer när asymtomatiska patienters celler stimuleras på ett sjukdomslikt sätt.
Visar vad systembiologin kan göra
– Genom att noggrant utvärdera vilka parametrar som kan plockas ut från stora tvärsnittsstudier och dynamiska modeller av friska kontroller, räknar vi med att få information om vilka parametrar som kan härledas patientspecifikt för att beskriva sjukdomsprogression och sjukdomsaktivitet. MS och graviditet är på så sätt en "bra modell" för att visa vad systembiologin kan göra, förklarar Gustafsson.Skulle man inom projektet få fram en matematisk modell som kan förutse när sjukdomen bryter ut skulle det kunna få stora hälsomässiga vinster – inte minst genom att tidigt kunna sätta in medicinering. Projektet ska också försöka skapa matematiska och patientspecifika modeller för hur graviditetshormoner förändrar MS-patienters celler.
– Lite spekulativt kanske det skulle kunna innebära någon typ av hormonbehandling i slutändan som skulle kunna komma patienten till gagn.
