Barrskogar binder klor lättare än lövskogar

Vid beslut om var kärnavfall ska lagras behövs kunskap om hur klor uppför sig i naturen. Nu kan forskare vid Linköpings universitet visa att klor binds och fastnar mycket lättare i organiskt material än man tidigare trott och att just barrskogar binder organiskt klor lättare än vad lövskogar gör. 

granskogKärnkraftsavfall innehåller bland annat radioaktivt klor. Det radioaktiva kloret tas upp lätt av både människa och andra organismer, är lättrörligt i naturen samt har en mycket lång halveringstid, 300 000 år. I samband med beslut om var kärnavfall ska lagras behöver samhället mer kunskap om hur klor uppför sig i naturen.

Nu har forskare vid Linköpings universitet kunnat visa att vilka trädarter som dominerar är avgörande för vad som händer med klor i naturen. Resultatet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Technology, och har även uppmärksammats i Science.

– Vi har tidigare inte förstått varför det finns mer eller mindre organiskt klor på vissa ställen. Nu har sett att det finns ungefär tio gånger mer organiskt klor där det finns barrträd istället för lövträd, säger David Bastviken, professor vid tema miljöförändring, Linköpings universitet.

Viktigt för att förstå radioaktivt avfall

De nya resultaten kommer från studier av en experimentell skog i Bourgogne i östra Frankrike. Skogen skapades 1975 genom att man i små sektioner, vardera 0.1 hektar, planterade olika trädsorter. 30 år senare ser man nu att sektioner med barrträd jämfört med lövträd har förmåga att ackumulera mycket mer klor, både organisk klor och klorid, främst i markens humuslager, och att kloret hålls kvar längre. Allra högst klormängder påträffades i sektioner med gran.

Den nya upptäckten ger värdefull information i samband med hantering av radioaktivt avfall. Kommer radioaktivt klor, som är lättrörligt, ut ur kärnavfallet så binds det följaktligen lättare och hålls kvar längre i barrskog än i lövskog.

– Det här är data som kan hjälpa oss att förstå vad som kan hända i framtiden vad gäller både radioaktivt avfall och andra klorerade miljögifter. Det är värdefull information när man ska göra riskmodeller, säger Malin Montelius, doktorand, som har drivit projektet.

Forskningsprojektet, som gjorts på uppdrag av den franska kärnkraftsmyndigheten och det företag som driver kärnkraftverken i Frankrike, är ett samarbete mellan franska och svenska forskare. Författare till artikeln är förutom Malin Montelius och David Bastviken lektor Teresia Svensson från Linköpings universitet.

Publikation:
Experimental Evidence of Large Changes in Terrestrial Chlorine Cycling Following Altered Tree Species Composition, Montelius M, Thiry Y, Marang L, Ranger J, Cornelis J, Svensson T, Bastviken D, (2015), Environmental Science and Technology, Vol. 49, No, 8, 4921–4928
doi: 10.1021/acs.est.5b00137


Editors choice i Science:
http://www.sciencemag.org/content/348/6240/1219.1.full?sid=8616da27-b464-401f-890f-312ec8b5cfa8

Publicerad 2015-09-17

Kontakt

Liknande artiklar