Bild sjukhussäng.
Beräkningarna i den här rapporten har visat att användning av PU sensor som extra bedömning, jämfört med gängse rutiner, för att identifiera patienter med risk för trycksår leder till en besparing inom sjukvården och äldreomsorgen, trots en initialt ökad kostnad för instrumentet PU sensor. Om PU sensor används som komplement till gängse rutiner för 1000 patienter inom slutenvården förväntas detta leda till 20 färre patienter som utvecklar trycksår och det är detta som är anledningen till besparingen. Inom äldreomsorgen skulle användning av PU sensor förhindra 12,4 trycksår om 1000 patienter testas.
─ När ett trycksår väl uppkommit blir det ofta långvarigt och orsakar stort lidande för individerna som drabbas. Att förhindra detta lidande är givetvis den främsta anledningen till att lägga resurser på att riskidentifiera patienter och sätta in preventiva åtgärder, säger Thomas Davidson, universitetslektor och docent vid CMT, Linköpings universitet.
Eftersom PU sensor är en ny medicinsk teknologi finns det ännu inga studier att jämföra med för denna produkt. Det finns dock en liknande studie som modellerat kostnader och konsekvenser till följd av tidig upptäckt av trycksår med hjälp av en annan ny teknologi (SEM Scanner) i Storbritannien. De fann att tillägg av denna teknologi till dagens metoder för att identifiera trycksår högst troligt leder till besparingar och förbättrad livskvalitet*. Tillvägagångsättet i den studien påminner i hög grad om beräkningarna i den här rapporten, och även resultaten överensstämmer i hög grad.
Projektet har finansierats av PU sensor AB som tillverkar och marknadsför en medicinteknisk produkt avsedd att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår.
Länk till rapporten.
* Gefen, A., Kolsi, J., King, T., Grainger, S., and Burns, M., Modelling the cost-benefits arising from technology-aided early detection of pressure ulcers. Wounds International, 2020. 11(1): p. 22-29.