Efter tolv år som forensiker på NFC kände Therese Nehler att hon ville lära sig mer och utvecklas. I dag är hon doktorand inom ett helt annat område – energisystem – på Linköpings universitet.

Skapar något eget

- Det är väldigt roligt. Som doktorand får jag skapa något eget och bidra med ny kunskap. Samtidigt bidrar jag till en positiv utveckling för företag och samhälle, säger hon.

Medan många doktorander kommer direkt från en grundutbildning har Therese lång yrkeserfarenhet. På Nationellt forensiskt centrum, NFC, arbetade hon som förste forensiker och utvärderade DNA-analyser. Arbetet var både intressant och viktigt, men också ganska smalt.

Med en civilingenjörsexamen i teknisk biologi kunde hon arbeta, eller forska, inom en lång rad olika områden.

- Jag ville gå vidare och komma tillbaka till det ingenjörsmässiga. Att det blev just energisystem var faktiskt lite en slump. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling startade en forskarskola just då, och energiforskning är ett aktuellt och spännande område. Det har också stor betydelse för samhället, säger hon.

Många mervärden

I sin forskning studerar Therese de mervärden som uppkommer när företag på olika sätt sparar energi. Det kan handla om att energieffektivare ventilationsanläggningar också förbättrar luftkvaliteten, att energisnålare belysning även ger bättre ljus eller att förändringar i tillverkningen för att spara energi också höjer produktiviteten eller produktkvaliteten. Dessa bieffekter kan till och med vara mer värda än energibesparingen i sig.

- Samtidigt är det svårt att sätta pengar på hur mycket de är värda. Och det är viktigt, inte minst för att fler ska börja energieffektivisera. Det ekonomiska utfallet är ofta det som styr företagen.

Jämfört med arbetet som forensiker innebär jobbet som doktorand både skillnader och likheter. Jobbet på NFC var ofta stressigt med korta deadlines, medan forskningen är mer långsiktigt. Samtidigt är båda jobben analytiska och kritiskt granskande till sin metod.

Är det bra att ha arbetat några år innan man börjar doktorera?

- I största allmänhet tycker jag att livserfarenhet är bra, också för doktorander. Själv har jag också nytta av det kritiska förhållningssättet från mitt tidigare arbete. Å andra sidan är den som går direkt till forskarstudier inne i systemet och kommer kanske igång lite snabbare. Det finns nog både för- och nackdelar.

Har du något råd till den som funderar på att doktorera?

- Ja, att doktorera kräver engagemang, man blir nästan ett med sitt forskningsprojekt. Då gäller det att hitta balans och se det som den utbildning det är. Man utvecklas och lär sig mer hela tiden.

Tvärvetenskap

Jämfört med flera andra universitet är forskningen vid LiU ofta tvärvetenskaplig där forskare från olika ämnen arbetar tillsammans kring ett visst problemområde. Det gäller inte minst energiforskningen. Therese och hennes kollegor samarbetar till exempel med både ingenjörer, forskare på LiU:s Tema-institution och ekonomer.

På frågan om hon kan beskriva en typisk dag för en doktorand svarar hon så här:

- Det är svårt, egentligen är alla dagar olika. Men det jag gör är bland annat att skriva, läsa kurser, analysera olika resultat, vara med på projektmöten och göra intervjuer ute på företag. I min tjänst ingår också 20 procent undervisning.

Själv har Therese Nehler ungefär ett år kvar till disputationen. Datainsamlingen är klar och de flesta artiklarna är också färdiga, nu återstår att sammanställa allt till en avhandling.

- Sista året blir en period med mycket skrivande, säger hon.

Fotnot: Artikeln skrevs 2018. Året efter disputerade Therese Nehler med avhandlingen Non-Energy Benefits of Industrial Energy Efficiency: Roles and Potentials

Kort film med Therese

Handledare

Relaterad verksamhet