Hur är det att vara doktorand här?
– Det är intressant. I början kan det kännas märkligt att vara 2000 km ifrån alla man känner, men det känns också bra och spännande, säger Luka Šafarič som tidigare utbildat sig i mikrobiologi i Ljubljana, Sloveniens huvudstad, men nu har varit doktorand på Linköpings universitet i tre och ett halvt år sedan han hittade till Marie Curie-projektet.
Han lyfter särskilt det speciella i att vara del av en tvärvetenskaplig avdelning, något som Maria Jernnäs till och med har skrivit en debattartikel om. I den fackliga tidningen Universitetsläraren argumenterade hon tidigare i år, tillsammans med medstudenten Emelie Fälton, att tvärvetare inte ska underskattas eller missgynnas.
– Sättet jag angriper ett problem på är inte det enda. Här är det svårt att stänga in sig i en bubbla och tro det, för man träffar hela tiden andra som gör på andra sätt, säger Maria Jernnäs om det lärorika i de olika analystraditionerna på Tema M.
Maria Jernnäs har varit doktorand i ett år och har sedan tidigare en kandidatexamen i miljövetenskap och en masterexamen i internationella och europeiska relationer. Redan innan hon blev doktorand studerade hon på Linköpings universitet och åkte bland annat som forskningsassistent för CSPR, Centrum för klimatpolitisk forskning, till klimatförhandlingarna i Paris 2015.
– I år åker jag till Bonn för att vara med vid uppföljningen av Parisavtalet, berättar Maria Jernnäs, som även som doktorand vill hålla koll på villkoren i den internationella klimatpolitiken. Hennes doktorandprojekt fokuserar nämligen på just internationell klimatpolicy.
Luka Šafarič hittar man lättare i labbet – eller labben, i plural. Han visar några olika rum där biogasreaktorer står uppradade. I de minsta rummen måste det vara 37 grader och biogasreaktorerna matas av forskare som regelbundet analyserar prover från dem. En utmaning är effektivisera biogasproduktionen, det vill säga komma på hur man kan producera mer biogas billigare.
– Hur reagerar mikroorganismer på olika kemiska element och hur kan vi använda kunskapen om detta för att påverka energiförbrukningen? förklarar Luka Šafarič sitt undersökningsområde.
– Jag fascineras av hur man kan använda existerande processer i naturen för att minimera vår negativa inverkan på miljön, berättar han vidare.
Generellt har han en optimistisk syn på de utmaningar vi i dag står inför vad gäller miljön. Luka Šafarič vill liksom Maria Jernnäs bidra till att hitta lösningar, men i samtalet blir hon fundersam.
– Vad betyder det egentligen att hitta en lösning? Är det att hålla uppvärmningen under två grader?
Ett kritiskt förhållningssätt och ett sökande efter egna svar vill Luka Šafarič och Maria Jernnäs föra vidare även till studenterna de själva undervisar. För att som doktorand kunna lära ut på ett bra sätt har de haft möjlighet att gå pedagogiska kurser.
– I början kunde man få undervisa ihop med någon mer erfaren också, och få feedback på så sätt, säger Luka Šafarič.
ATBEST (Advanced Technologies for Biogas Efficiency, Sustainability and Transport)
