Att hantera klimatförändringar är en av samtidens mest brådskande utmaningar. Samtidigt finns hållbarhetsmål om exempelvis minskad fattigdom och svält, ökad tillgång till utbildning, minskade ojämlikheter och en friskare livsmiljö för människor, djur och växter. Hur kan dessa parallella mål genomföras på ett samstämmigt sätt? Finns målkonflikter mellan dem och, i sådana fall, hur hanteras dessa?
År 2015 slöts två viktiga avtal. Det ena är Parisavtalet som är det huvudsakliga styrningsinstrumentet på internationell nivå för att mobilisera klimatåtgärder. Det andra är Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål. En av de grundläggande principerna i Agenda 2030 är att de 17 hållbarhetsmålen är integrerade och odelbara. Samtidigt har forskning visat att uppnåelse av vissa mål kan ha påverkan på andra, både i form av synergier och målkonflikter.
I min forskning intresserar jag mig för de idéer som finns om hur politisk styrning under dessa avtal ska gå till. Jag intresserar mig särskilt för hur interaktioner mellan olika klimat- och hållbarhetsmål porträtteras och adresseras och vilka effekter det har för hur vi definierar politiskt legitima klimataktörer och klimatåtgärder. Min forskning har ett särskilt fokus på idéer om samstämmighet mellan klimatåtgärder och det globala hållbarhetsmålet om minskad ojämlikhet (SDG10).Genom min forskning hoppas jag bidra till att göra global klimatstyrning mer inkluderande, mer känslig för olika aktörers behov och intressen och, i slutänden, mer demokratisk. Ett sätt att uppnå detta är genom forskning som utmanar de porträtteringar, kunskaper och praktiker vi tar för givet. Genom att utmana dessa skapas utrymme för alternativa problembeskrivningar och lösningsformuleringar.
