Fotografi av Maria Jernnäs

Maria Jernnäs

Postdoktor

Vilka idéer om politisk styrning finns i internationella klimat- och hållbarhetsavtal? Min forskning undersöker hur olika porträtteringar av klimatförändringar som politiskt problem möjliggör olika lösningar.

Global klimatstyrning under Parisavtalet och Agenda 2030

Vilka idéer om klimatförändringar som politiskt problem finns i Parisavtalet och Agenda 2030? Hur porträtteras och hanteras målkonflikter mellan klimatåtgärder och andra hållbarhetsmål? Min forskning fokuserar på de logiker som informerar styrning under internationella klimat- och hållbarhetsavtal och hur dessa möjliggör och omöjliggör olika typer av problembeskrivningar och lösningar.

Att hantera klimatförändringar är en av samtidens mest brådskande utmaningar. Samtidigt finns hållbarhetsmål om exempelvis minskad fattigdom och svält, ökad tillgång till utbildning, minskade ojämlikheter och en friskare livsmiljö för människor, djur och växter. Hur kan dessa parallella mål genomföras på ett samstämmigt sätt? Finns målkonflikter mellan dem och, i sådana fall, hur hanteras dessa? 

År 2015 slöts två viktiga avtal. Det ena är Parisavtalet som är det huvudsakliga styrningsinstrumentet på internationell nivå för att mobilisera klimatåtgärder. Det andra är Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål. En av de grundläggande principerna i Agenda 2030 är att de 17 hållbarhetsmålen är integrerade och odelbara. Samtidigt har forskning visat att uppnåelse av vissa mål kan ha påverkan på andra, både i form av synergier och målkonflikter. 

I min forskning intresserar jag mig för de idéer som finns om hur politisk styrning under dessa avtal ska gå till. Jag intresserar mig särskilt för hur interaktioner mellan olika klimat- och hållbarhetsmål porträtteras och adresseras och vilka effekter det har för hur vi definierar politiskt legitima klimataktörer och klimatåtgärder. Min forskning har ett särskilt fokus på idéer om samstämmighet mellan klimatåtgärder och det globala hållbarhetsmålet om minskad ojämlikhet (SDG10).

Genom min forskning hoppas jag bidra till att göra global klimatstyrning mer inkluderande, mer känslig för olika aktörers behov och intressen och, i slutänden, mer demokratisk. Ett sätt att uppnå detta är genom forskning som utmanar de porträtteringar, kunskaper och praktiker vi tar för givet. Genom att utmana dessa skapas utrymme för alternativa problembeskrivningar och lösningsformuleringar.

Publikationer

Forskning

CV

CV

  • 2022
    Postdoktor, Tema Miljöförändring, Linköpings universitet
  • 2021
    Doktorsexamen i miljövetenskap
  • 2016
    Masterexamen i internationella och europeiska relationer
  • 2014
    Kandidatexamen i miljövetenskap

 

Forskning

ClimEQ - Implementing the Sustainable Development Goals in an Incoherent World: Aligning Climate Action and Reduced Inequalities https://www.sei.org/projects-and-tools/projects/policy-coherence-between-the-paris-agreement-and-agenda-2030/ (Formas)

Aiding Adaptation: Reducing the Risk of Maladaptive Swedish Climate Aid through Integrative Approaches (Formas)

A Science-Based Acceleration of the 2030 Agenda: A Campaign that Amplifies the Voice of the Scientific Community and Makes Sense of Key Insights (Formas)

Undervisning

Kandidatprogrammet i Miljövetenskap, Linköpings universitet

Masterprogrammet Science for Sustainable Development, Linköpings universitet

Nyheter

Debatt

Missgynna inte tvärvetare!

Tvärvetenskap uppmärksammas alltmer och lyfts fram som ett bidrag till lösandet av samhällsproblem. Trots det kvarstår ofta krav på en traditionell disciplinär bakgrund, vilket innebär hinder för tvärvetenskapliga forskare.

Det skriver doktoranderna Emelie Fälton och Maria Jernnäs i ett öppet brev till akademin i Universitetsläraren.

Till Missgynna inte tvärvetare

Doktoranderna Emelie Falton och Maria Jernnas Emelie Fälton och Maria Jernnäs doktorerar i miljövetenskap på Tema Miljöförändring.

Medarbetare

Undervisning

Organisation