Ryktet går i Ekholmen: när husen i kvarteret Räknestickan byggdes 1983 slarvade man med isoleringen runt varmvattenrören och det lades inte in någon isolering i väggarna.
De boende, många gamla och stillasittande, stortrivs med sitt boende och vill inte flytta, men upplever att det är för kallt inomhus.
När forskarna vid Avdelningen för energisystem vid Linköpings universitet börjar mäta hittar de ingenting som styrker fusk eller slarv. Husen är i själva verket gediget byggda i tegel, hur täta som helst, och varmvattnet har samma temperatur in i huset som från de centrala ledningarna.
– Den här typen av hus ska vara täta, man vill inte ha något luftläckage via fasaden, dörrar eller fönster. Det är tänkt att det mekaniska ventilationssystemet ska stå för all till- och frånflöde av luft, förklarar Jakob Carlander, en av forskarna inom energisystem.
De upptäcker också att husen drar mycket mer energi än vad de borde göra och att de energimodeller de arbetar med inte stämmer med utfallet
Behöver renoveras om några år
– Räknestickan var ett bra projekt att studera för oss. Husen är byggda på 1980-talet och vi vet att vi behöver renovera och energieffektivisera inom några år. Vi har genomfört löpande underhåll på exempelvis vitvaror och golv, men det finns tekniska lösningar vi inte är så nöjda med, säger Roland Thérus, drift- och förvaltningsansvarig på Riksbyggen.
Husen är byggda för att ge plats för hyreslägenheter av olika slag och i dag finns här såväl serviceboende som demensboende och socialt boende.
– Vi ville göra en energistudie där det också handlade om att motivera slutkunden, de boende, att spara energi. Jag har deltagit i möten och även varit på boendet i ett antal dagar för att förstå hur personerna rör sig och hur serviceboende, demensboende och socialt boende fungerar tillsammans, berättar Kristina Trygg, forskare vid Tema teknik och social förändring.
Tidsdagböcker
När de tekniska modellerna inte stämde bad Kristina Trygg om tillstånd att be de boende att skriva tidsdagböcker. Under en vecka fick de skriva ner hur de använde elektronik och var de befann sig under dagen. Energisystemforskarna mätte under samma vecka elförbrukning, koldioxidhalt, luftfuktighet och temperatur på tre ställen i varje lägenhet - vardagsrum, sovrum och kök.
När tidsdagböckerna sedan jämfördes med temperatur- och luftfuktighetskurvor gjordes några upptäckter. Dippar i temperatur sammanföll med att de boende vädrade för att få in frisk luft och när forskarna sedan började undersöka vad det berodde på kom svaren:
Husen har ett ventilationssystem som styrs av köksfläkten, den ska alltid vara igång. Dessutom finns det ett filter som måste bytas med jämna mellanrum för att ventilationen ska fungera och temperaturen hållas jämn.
– Vi har specialstuderat 12 hushåll och hur de använder sina lägenheter får stora konsekvenser för värmekomforten. Att de själva styr över ventilationen via köksfläkten hade de inte klart för sig. Luckan som sitter för filtret är också så tung att inte ens jag som är ung och stark orkar få loss den, säger Kristina Trygg.
Vädrade för att få in frisk luft
Det visade sig att hyresgästerna stängde av fläkten, någon hade till och med dragit ur kontakten och satt dit kaffekokaren. När luften blev kvalmig öppnade man fönstren och vädrade, vilket kylde ner inomhusluften och värmesystemet drog igång för fullt.
– De har ingen kunskap om systemet och gör rätt ifrån sina egna utgångspunkter, men från systemets blir det helt fel, konstaterar Kristina Trygg.
Roland Thérus är fundersam:
– Undersökningen visar ju med all tydlighet att det finns väsentliga förbättringar i rutiner med mera att arbeta för. En viktig lärdom är att alla parter måste kommunicera mycket mera för att både tekniken och det sociala ska fungera för alla inblandade. Tekniken är som den är och idag skulle vi exempelvis inte valt en teknisk lösning med ett ventilationsaggregat i varje lägenhet, konstaterar han.
Saken kompliceras ytterligare av att detta är ett serviceboende. Den egentliga hyresgästen är kommunen. De har i sin tur lämnat över driften till Linlink och Attendo som ser till dem som bor i serviceboendet och demensboendet. Efter nästan tre års studier och ett antal workshops med de boende, de många aktörerna och med kommunen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) är det dags för slutredovisning.
Modellerna stämde
När vädringen lades in i de tekniska modellerna stämde utfallen mycket bättre:
– Den viktigaste lärdomen för mig är att vi måste ta reda på hur människor använder sina bostäder för att kunna göra vettiga bedömningar och föreslå rätt renoveringsåtgärder, säger Jakob Carlander.
Kristina Trygg:
– Vi har fått en gedigen kunskap om Räknestickan och hittade flera kritiska punkter i de sociotekniska systemen. Den viktigaste lärdomen tror jag är vikten av samverkan i alla led. Vi försökte även få med de anhöriga, men fick ingen att ställa upp, de är också en viktig grupp här.
Roland Thérus är otroligt nöjd med resultatet av forskningssamarbetet:
– Det har öppnat en ny värld för oss. Från början var jag helt inriktad på de tekniska systemen men här ser vi hur beteenden är minst lika viktiga. Det är gamla människor som lagt grunden för vårt välstånd som bor i Räknestickan och vi behöver behandla dem väl. Projektet har visat för oss hur viktigt det är med personliga kontakter och med kommunikation i alla led.
– Frågan är ju om man ska renovera efter hur människor beter sig eller försöka få dem att ändra beteende, summerar Jakob Carlander.
Forskningsprojekt Räknestickan
Initiativet till samarbetet kom från LiU:s innovationskontor efter kontakter med Riksbyggen. Själva projektet Räknestickan startade på allvar våren 2014. Kristina Trygg hade dock redan 2012, som doktorand, deltagit i några pilotstudier som föregick ansökan om finansiering till Energimyndigheten.
Projektet initierades sedan av Kajsa Ellegård, professor vid Tema teknik och social förändring, och Bahram Moshfegh, professor i Energisystem, som ansökte och fick finansiering från Energimyndigheten, Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, Hemsö och Riksbyggen. Projektet har avslutats i februari 2017.
DELTAGARE
Roland Thérus, Drifts- och förvaltningsansvarig Riksbyggens egna fastigheter
Kajsa Ellegård, professor Tema teknik och social förändring
Kristina Trygg, bitr universitetslektor, Tema teknik och social förändring
Bahram Moshfegh, professor, Avdelningen energisystem
Patrik Rohdin, universitetslektor, Avdelningen energisystem
Jakob Rosenqvist, tekniker Avdelningen energisystem
Jakob Carlander, universitetsadjunkt, Avdelningen energisystem
