Kristina Trygg

Det är inom våra system för transport, jordbruk, byggd miljö samt energiproduktion och markanvändning som mycket måste förändras för att kunna nå målet att senast till 2045 ställa om samhället till noll nettoutsläpp. Förändringarna kommer ha en betydande påverkan på hur vårt vardagsliv ser ut idag. Sådana transformativa förändringar kräver inte bara ambitiösa nationella politiska miljömål, utan även effektiva lokala instrument och praktiker för att kunna bidra till framtidens hållbara samhällen. De planeringspraktiker som används idag har däremot för få strategier och instrument för att bedöma, anpassa och skapa sociala och miljömässiga konsekvenser av den pågående samhällsutvecklingen, vilket var utgångspunkten för projektet.

Syftet med projektet var att:

• upptäcka och stödja nya strategier och verktyg för en transformativ planering

• integrera kunskapen i samhällsplaneringsprogram

I projektet ingick fem utbildningar vid tre universitet och högskolor i Sverige: Linköpings universitet, Stockholms universitet och Blekinge tekniska högskola. Genom projektet utvärderades och utvecklades praktiker för transformativ omställning, och kunskaper från projektet integrerades i utbildningsmoment vid respektive utbildning. Varje år examineras mer än 200 studenter från projektgruppens utbildningar, vilket innebär att deras kompetens kan bidra till en påskyndad, transformativ omställning av städer och regioner. Projektet har således betydande samhällsnytta på flera olika plan. 

Projektet delades in i fem olika arbetspaket. En kartläggning av planeringspraktiker med transformativa element inom europeiska städer och utbildningar genomfördes först. Därefter kartlades och studerades praktiker och efterfrågad kunskap bland kommuner, regioner och andra planeringsorganisationer. Flera olika workshops, baserade på resultaten av det tidigare utförda arbetet, genomfördes och därefter sammanställdes resultat och rekommendationer för utbildningar, lärare och professionella planerare.

Tidsperiod: 2021–2025

Finansiär: Formas, Samhällsplanering för omställning

Forskningsledare: Dick Magnusson

ULALABS är ett Erasmus+-projekt inom Cooperation Partnerships in Higher Education (samarbetspartnerskap inom högre utbildning). Projektet syftar till att utveckla ett teoretiskt och praktiskt ramverk för att etablera och driva ett europeiskt distribuerat Living Lab med fokus på urbana utmaningar och klimatförändringar.

Detta ”Lab of Labs” är tänkt som en gemensam och sammanlänkad infrastruktur för forskning, utveckling och innovation mellan partner inom högre utbildning. Syftet är att främja transformativa innovationsstrategier inom och mellan europeiska regioner genom att skapa öppna och kollaborativa lärandegemenskaper och gemensamma agendor.

Läs mer på projektets hemsida: ULALABS

För att bidra till Sveriges mål om ett fossilfritt välfärdssamhälle undersökte projektet hur urban mikromobilitet kan stödja omställningen till ett mer transporteffektivt samhälle. Mikromobilitetslösningar som gång, (el-)cykel och elsparkcykel lyfts ofta fram som en del av lösningen eftersom de är yteffektiva och ger upphov till låga utsläpp.

Projektet studerade den snabba utvecklingen av urban mikromobilitet, där nya typer av fordon, ägandeformer och användningsmönster växer fram samtidigt som elektrifieringen ökar. En utmaning som identifierades var att kommunernas infrastruktur och regelverk ofta inte är anpassade till utvecklingen, vilket kan skapa konflikter mellan olika användare av stadens offentliga rum.

Med fokus på stadsplanering undersökte projektet vilka förutsättningar som krävs för att möta framtidens behov av urban mikromobilitet. Syftet var att utveckla nya perspektiv, strategier och metoder för planering och styrning av städers utveckling. Genom detta bidrog projektet med kunskap om hur städer kan utformas för att främja hållbara och transporteffektiva mobilitetslösningar i framtiden.

Tidsperiod: 2022-2025

Finansiär: Energimyndigheten

Forskningsledare Kristina Trygg och forskare Karin Edberg

Att planera för en hållbar energiomställning inom transportsektorn har kommit att få allt större betydelse i och med implementeringen av de globala hållbarhetsmålen, så även i svenska kommuner och regioner.

Idag finns dock få strategier eller verktyg som kan användas för att bedöma sociala, organisatoriska och teknologiska konsekvenser av en snabb teknologisk utveckling eller för att främja hållbara och socialt inkluderande innovationer inom transportsektorn. För att uppnå en hållbar energiomställning krävs bland annat en strategisk trafikplanering.

I omställningen av dagens städer och regioner för att bli mer hållbara utgör transportsektorn en viktig del. Att ställa om kräver i sin tur en långsiktig och hållbar transportplanering som kan bidra till att förändra redan invanda resmönster, hur vi transporterar oss idag men också hur vi implementerar nya lösningar och innovationer. Idag arbetar svenska kommuner på olika sätt kring frågor som rör trafikplanering och det finns en stor osäkerhet kring hur en hållbar omställning av transportsektorn ska se ut. Ofta finns det tydliga mål och visioner, men hur kommunerna ska nå dem är inte lika tydligt.

Det här projektet genomfördes i samarbete med kommunala och regionala aktörer och hade som mål att utvärdera och utveckla instrument och strategier som möjliggör för planerare att ta en mer aktiv roll för att skapa en hållbar energiomställning inom transport- och mobilitetssektorn.

Tidsperiod: 2021-2025

Finansiär: Energimyndigheten

Forskningsledare Kristina Trygg och forskare Ida Grundel