Forskarporträtt: Magnus Hultén

Hur styrs skolan och vilket innehåll har den haft i olika tider? Varför och hur har det förändrats? Det är några av de frågor som Magnus Hulténs forskning handlar om. 

Foto David EinarDavid Einar

Namn: Magnus Hultén
Titel: Professor i naturvetenskapernas didaktik
Forskningsområde: Utbildningshistoria och utbildningspolitik, med särskilt fokus på naturvetenskapliga och tekniska skolämnen.

Magnus Hulténs forskning rör grundskolans och folkskolans utveckling och förändring. Hur skolan styrs och vilket innehåll den har i olika tider samt varför det har förändrats.
– Det handlar om att se hur samtida idéer spelar in i skolan och samspelar med skolans utveckling och förändringar i skolan. Jag har framför allt tittat på stora skolreformerna över tid och förändringar i skolans inriktning. Just nu driver jag ett projekt om skolans målstyrning ca 1919 till idag och som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Slumpen ledde till forskning

Magnus Hultén disputerade 2008 vid Stockholms universitet på en avhandling om naturvetenskapens historia i folkskola och grundskola. Men Magnus resa började på Chalmers, där han läste till kemiingenjör och där han senare av en slump kom att börja forska om värmepumpar.
– Jag hade tröttnat helt på det och var på väg att lämna landet för att göra något helt annat. Men så blev jag uppringd av en pedagogisk enhet, vilket verkade väldigt intressant. Jag kände att det här måste jag doktorera i.

Till en början skulle avhandling handla om matematik för ingenjörer på Chalmers men halvvägs bytte Magnus spår igen. Intresset för läroplanshistoria väcktes, specifikt för naturvetenskapliga ämnenas historia i grundskolan.
– En doktorandkollega visade mig gamla läroverkstidskrifter. Det var något i dem som lockade mig. Jag gick uppenbarligen igång på det här. Det var något i alla föreställningar om hur skolämnen har sett ut historiskt och varför de har fått det innehåll de har fått. Jag tyckte att det som jag mötts av i tidigare forskning inte riktigt stämde med vad jag såg.

2013 lämnade han Stockholm och KTH för ett lektorat i teknikens didaktik vid Linköpings universitet, institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier.
-Jag hade rekryterats till KTH 2010 för att hjälpa dom att få examensrätt för ämneslärarutbildning, vilket vi lyckades med. Sedan hade jag och min chef olika uppfattningar om vilken typ av lärarutbildning KTH skulle starta, en utbildning jag skulle bygga upp och ansvara för. Den KPU-variant jag trodde på ville dom inte satsa på då. Jag såg dessutom chanserna att få ett lektorat på KTH så små, då det ställdes höga krav för befodran.

Historians betydelse för nuet

– Jag tycker om när historia används för att få betydelse i nuet, för vår förståelse av skolan idag. För ofta vilar förståelsen av skolan på föreställningar om hur det såg ut förr och ofta märker man att föreställningarna inte stämmer. Det är det som gör historian så intressant. Den kan få oss att ta bättre beslut idag.

En föreställning om skolan förr är att den dominerades av förmedlingspedagogik där läraren står framme vid tavlan, och att elevaktiva arbetsformer och läraren som handledare är nya påfund.
– Nu arbetar jag med ett projekt där jag tittar på vad läroverkslärare skrev in när de berättade om sin undervisning för Skolkommissionen 1946. De skrev ner och gav exempel på sin undervisning. Läroverken är ju en skolform som många i skoldebatten ser upp till och för fram som platsen för en traditionell förmedlingspedagogik. Det är tydligt att de har ämnena i fokus, men också att de är väldigt medvetna om sin pedagogik och hur de ska göra för att få eleverna att förstå och bli intresserade av ämnet. När det gäller lärare i fysik, kemi och biologi, används ofta elevaktiva undervisningsformer snarare än att stå framme vid tavlan. Det tycker jag slår hål lite på myterna vi har om hur undervisning bedrevs förr.

Utrymme för inspiration bland måsten

Något av det svåraste inom forskningen kan vara inspirationen. Det är enligt Magnus viktigt att skapa utrymme för det, då mycket inom forskarvärlden är ofrånkomliga krav och måsten.
– För mig är det väldigt svårt att göra saker om det bara är måsten och dessvärre går mer och mer i forskarvärlden och utvecklingen av universiteten mot det. Det är väldigt mycket prestation hela tiden. Blanketter som ska fyllas i, kontroller att följa upp, artiklar som måste publiceras. Det är därför viktigt att skapa utrymme för lusten och inspirationen. Att få lite distans och bara njuta av forskningsprojekten som du arbetar med.

Kontakt Visa/dölj innehåll