Först i världen med elektroniska rosor

Det börjar med att professor Magnus Berggren och hans forskarkollegor inom området organisk elektronik får en idé. De vill pröva om det går att föra in elektronik i en levande växt. Men forskningsfinansiärerna är till en början kallsinniga. Vem vågar satsa på den här sortens lite galna projekt som kan floppa helt?

Eleni Stavrinidou, post doc, i labbet vid LOEEleni Stavrinidou leder forskningen om e-växter. Foto: Thor Balkhed

Till slut får man ändå möjlighet att börja experimentera, tack vare fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Tre forskare anställs 2012 och blir stamkunder hos Hummelgrens blomsterhandel i Norrköping. Där köper de snittblommor och sätter dem i vatten som innehåller elektriskt ledande polymerer, en slags plast. Efter några timmar har materialet sugits upp och spritts inuti blomman.

Blomstjälk med två elektroderFoto: Thor Balkhed

I början dör både rosor och tulpaner när de laddas med de främmande ämnena. Högar av vissna blommor får samlas ihop och kastas ut. Men gruppen jobbar vidare och fortsätter testa nya material. Nu köper de framför allt in rosor, som har visat sig vara robusta och lätta att hantera. Och så en dag 2015 kommer genombrottet med ett material som växten tål. Rosen är fylld med ett elektroniskt system som forskarna kan använda för att styra den och ändra färg på bladen från grön till blågrön.

Nu är det ju inte möjligheten att byta färg som är det viktiga här. LiU-upptäckten uppmärksammas över hela världen och öppnar för ett helt nytt forskningsfält. På lång sikt skulle man kunna få växter att producera nya material, använda fotosyntesen för att utvinna energi och skapa förädlade plantor utan att behöva genmodifiera dem.

Elektroniska växter - ett nytt forskningsområde

Elektroniska växter (e-växter) har i dag sin egen forskargrupp vid LiU. Den leds av Eleni Stavrinidou, en av de forskare som varit med sedan de första experimenten. Forskningen bedrivs inom två spår: dels bygger forskarna in elektroniska kretsar i växter för energilagring, dels söker de vägar att påverka funktioner inne i växter för att exempelvis göra dem tåligare mot stress. Arbetet går vidare. Det här är bara början.

Vem vet – i framtiden laddar vi kanske våra mobiltelefoner genom att stoppa in dem i ett träd? Eller har en rosenträdgård hemma som försörjer huset med energi.

Några av de senaste framgångarna Visa/dölj innehåll

Läs mer om forskningen Visa/dölj innehåll

Fler berättelser från LiU Visa/dölj innehåll