14 december 2023

Magasinet Physics World har utsett LiU-forskning till ett av årets stora genombrott globalt inom fysik. Det handlar om en studie vid Laboratoriet för organisk elektronik där forskare visade att mjuka elektroder kan odlas i levande vävnad.

Fyra personer ute och går bredvid varandra.
Några av forskarna bakom studien som nu uppmärksammas som ett av årets största genombrott i magasinet Physics World. Från vänster Xenofon Strakosas, Magnus Berggren, Daniel Simon och Hanne Biesmans på Campusbron i Norrköping Fotograf: Thor Balkhed

– Vi är mycket stolta över att dessa resultat nu uppmärksammas av Physics World som en av årets största genombrott, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik.

Det forskarna lyckades med var att odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Det långsiktiga målet är tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer. Resultatet publicerades tidigare under året i tidskriften Science.

Att koppla elektronik till biologisk vävnad är viktigt bland annat för att förstå komplexa biologiska funktioner, bekämpa sjukdomar i hjärnan och utveckla framtida gränssnitt mellan människa och maskin.

– Det introducerar ett nytt sätt att tänka på bioelektronik som öppnar för många framtida möjligheter. Några fantastiska tillämpningar som redan finns kan bli mycket säkrare och mer tillgängliga, så att fler människor kan dra nytta av det, säger Hanne Biesmans, doktorand vid LOE och en av huvudförfattarna bakom artikeln.

Tvärvetenskapligt samarbete

Genom att injicera en gelatinliknande gel med enzymer som ”monteringsmolekyler” lyckades forskarna odla elektroder i vävnaden hos zebrafiskar och blodiglar. För att aktivera bildandet av elektroder räcker det med de kroppsegna molekylerna. Det behövs alltså ingen genetisk modifiering eller externa signaler, som ljus eller elektrisk energi vilket varit nödvändigt i tidigare experiment. Just detta är de svenska forskarna först i världen att lyckas med.Blå droppe på elektronisk krets.En gel med enzymer bildar i kroppen ledande elektroder. Foto Thor Balkhed

– Dessa forskningsresultat är ett resultat från ett nära samarbete mellan forskare på Lunds universitet och Linköpings universitet. Både identifiering av problemet med att polymerisera i nervsystemet, formulering av metoder och upptäckten hade inte varit möjligt utan ett tvärvetenskapligt angreppssätt, säger Magnus Berggren.

Physics World är ett månatligt magasin som ges ut av brittiska Insitute of Physics som är ett av världens största samfund för fysiker med över 20 000 medlemmar. De utser varje år de tio största genombrotten inom fysik i världen. Läs mer om listan på physicsworld.com

Artikeln: Metabolite-induced in vivo fabrication of substrate-free organic bioelectronics; Xenofon Strakosas, Hanne Biesmans, Tobias Abrahamsson, Karin Hellman, Malin Silverå Ejneby, Mary J. Donahue, Peter Ekström, Fredrik Ek, Marios Savvakis, Martin Hjort, David Bliman, Mathieu Linares, Caroline Lindholm, Eleni Stavrinidou, Jennifer Y. Gerasimov, Daniel T. Simon, Roger Olsson, Magnus Berggren. Science 2023. Publicerad online 23 februari 2023 DOI: 10.1126/science.adc9998

Forskaren förklarar

Fotograf: Thor Balkhed

Elektroder odlade i levande vävnad

Hanne Biesmans, doktorand vid Laboratoriet för organisk elektronik, förklarar hur de lyckats odla mjuka elektroder i levande vävnad.

Kontakt

Läs mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

LiU och Region Östergötland satsar på AI och precisionshälsa

Ett centrum för informationsdriven precisionshälsa och en gemensam innovationsarena. LiU och Region Östergötland satsar inom områdena life science, medtech, innovation och informationsdriven precisionshälsa i ett nytt samarbetsavtal.

Den nya tekniken HILA-MR visas up på en mässa.

Ny typ av roderställdon tänker som en dator

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny typ av roderställdon som styrs med algoritmer – som en dator. Tekniken kan revolutionera framtidens flyg genom att spara både vikt, plats och energi.

Ängsytor i undervisningen: Nu går studenterna med håven

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.