Målet med denna forskning är förbättra cytostatikabehandling (behandling med anti-cancerläkemedel) genom att individualisera doser och prediktera farmakokinetik av nya målinriktade behandlingar (tex erlotinib och dabrafenib) samt biverkningar av klassisk kemoterapi framförallt vid behandling av lungcancer (gemcitabin och karboplatin), ovarial- och bröstcancer (paklitaxel/docetaxel och karboplatin) samt pankreascancer (Nab-paklitaxel och gemcitabin).
Alla vet vi att vi har olika hårfärg och ögonfärg samt att detta beror på vilka gener vi fått. Även inombords skiljer vi oss åt bland annat då det gäller förmåga att eliminera läkemedel från kroppen och den effekt vi får då vi utsätts för läkemedel. Dessa egenskaper styrs också till stor del av vårt genetiska arv.
En del personer är bra på att bryta ner ett visst läkemedel medan andra är långsammare på att bryta ner samma substans. Vi skiljer oss också på vilka biverkningar vi får av behandlingen. Om man ger en standarddos av ett läkemedel till en patient så är risken att de som bryter ner läkemedlet snabbt får en för dålig effekt och de som bryter ner läkemedlet långsammare löper en större risk att få biverkningar.
Prediktion av biverkningar och kliniska effekter efter cellgiftsbehandlingen ger möjlighet till individualiserad cytostatikabehandlingen och förhoppningsvis ökad överlevnad och minskad biverkningar som följd.
