Internationellt adopterades rätt till "sin" kultur

I projektet analyseras dels adoptionsmyndighetens råd och information angående internationellt adopterade ursprung under tidsperioden 1972-2004 och vilken betydelse unga vuxna adopterade själva tillskrev sin ursprungskultur.

Adoptionsmyndighetens förhållningssätt till internationellt adopterades ursprung och födelseländer har förändrats från att ha betonat att de adopterade är lika svenska som vem som helst till att framhålla betydelsen av att de adopterade känner stolthet över sitt utländska ursprung. Den första tidens färgblindhet i råden, som bortsåg från de geografiska markörerna i de internationellt adopterades utseende, kom under 1980-talet att omprövas när det blev tydligt att många internationellt adopterade utsattes för rasism och främlingsfientlighet. Som ett sätt att bemöta detta omformulerades råden.

Det nya budskapet var att internationellt adopterade också var invandrare och att det var något fint att vara både svensk och något annat. Eftersom de internationellt adopterades svenskhet då redan hade ifrågasatts framstår detta budskap som en anpassning till denna situation. Genom att betona vikten av stolthet över det utländska ursprunget förmedlades budskapet att den ovillkorliga svenskheten som de internationellt adopterade hade förnekats inte var något som var värt att aspirera på i alla fall.

Adopterades perspektiv

 Våra fokusgruppsdiskussioner med 25 unga vuxna internationellt adopterade visade att det fanns vissa svårigheter med detta råd. För att kunna känna stolthet över ett land och en kultur krävs en känsla av samhörighet med landet. Ett fåtal adopterade i studien hade försökt att (åter)erövra sin känsla av samhörighet med sitt födelseland genom att lära sig språket och bo där under längre perioder. Men flera sade sig känna samhörighet enbart med Sverige. Det som främst förband dem med födelselandet var deras utseende. De upplevde dock att just deras utseende innebar att de inte accepterades som svenskar fullt ut. En del berättade också om strategier som de hade använt för att distansera sig från icke adopterade invandrare, vilket är ett tydligt uttryck för den lägre status som utländskhet tillskrivs i många sammanhang – trots betoningen av mångkulturalismens värde i officiella styrdokument. Internationellt adopterade som känner lite samhörighet med sitt födelseland står därmed inför utmaningen att känna stolthet med ett land och en kultur som de har lite erfarenhet av, och att bejaka en position som inte helt och hållet svensk, som inte värderas särskilt högt i samhället.

Projektets titel är Ursprungskultur och uppväxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hälsa och livskvalitet och finansierades av Vetenskapsrådet.

Publikationer från projektet
Visa/dölj innehåll

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Om Tema Barn
Visa/dölj innehåll