Hem

Föräldraskapsideal och barns rättigheter

Min pågående forskning rör främst barn, föräldraskap och familj - hur det goda föräldraskapet definieras och lämplighet som förälder bedöms i olika sammanhang. Jag forskar bland annat om adoption, assisterad befruktning och digitala föräldradiskussionsfora.

Hur definieras det goda föräldraskapet och vem bedöms som en lämplig förälder? Det är frågor som återkommer i mina forskningsprojekt. I två pågående projekt undersöker jag hur människors potential som föräldrar bedöms dels vid adoption och dels vid assisterad befruktning. I fokus står dels frågan hur föräldralämplighet skrivs fram i utredningsrapporter och dels frågan hur människors önskan att bli förälder balanseras mot det ofödda barnets bästa.

I ett avslutat projekt har jag istället undersökt hur det goda föräldraskapet definieras av föräldrar på ett digitalt diskussionsforum. I forumet ger föräldrar varandra råd och kommenterar varandras inlägg. I denna interaktion positioneras vissa ställningstaganden som uttryck för gott föräldraskap, medan andra kritiseras.

Både min forskning och min undervisning rör sammanhang då det kan uppstå potentiella konflikter mellan barns och föräldrars, eller presumtiva föräldrars, intressen. För staten innebär sådana situationer ett dilemma och en avvägning måste göras mellan å ena sidan barnets rätt till skydd och å andra sidan föräldrars rätt till integritet.

Forskning

Resultat från tidigare studier

Publikationer

Nyheter

CV 

 CV

  • 2008
    Universitetslektor
  • 2000
    Fil. Doktor, Tema Barn, Linköpings universitet.
  • 1994
    Kandidatexamen i historia, Linköpings universitet

Strimman

Två kvinnor som står och föreläser, en har långt hår och kjol, den andra uppsatt hår, svarta byxor och blå väst

Tonårstjejer, influencers och representationer av psykisk hälsa

Vad har intima berättelser om psykiska problem på Youtube för betydelse? Vi rapporterar från ett forskningsprojekt – Apps and downs - som kombinerar analyser av Youtube videos med intervjuer med tonårstjejer. Vi undersöker vilka representationer av psykisk hälsa och ohälsa som förmedlas av influencers, som av tonårstjejer har identifierats som influencers, som ofta berör dessa ämnen. I deras videos varvas peptalk och råd till följarna med olika uttryck för dåligt mående framför kameran, tårar varvas med marknadsföring av skönhetsprodukter och älska dig själv-uppmaningar med självförbättringsdiskurser. I vår analys diskuterar vi videos med innehåll om psykisk hälsa både som en sorts publik dagbok, ett rop på stöd från följarna, en form av hälsokommunikation och del av en strategi att attrahera och behålla följare. I projektets avslutande del återvänder vi till tonårstjejerna och intervjuar dem om hur de tolkar det videoinnehåll om psykisk hälsa som vi har tagit del av.

I media

Vad är nyckeln till att vara en god förälder, Dagens Nyheter

Temapodden

Rätten att bli förälder

Judith Lind berättar om sin forskning i Temapodden.

Är det en rättighet att få biologiska barn och ska möjligheten att få assisterad befruktning vara tillgänglig för alla?

Hur avgör man om en eventuellt blivande förälder har förmåga att ta hand om barnet och vilka etiska dilemman ställs de personer för som ska bedöma personernas föräldrapotential?

Det är två stora frågor som går som en röd tråd genom det forskningsprojekt som drivs av Judith Lind.

Handledning

Relaterat innehåll

Taggar