Lennart Ljung, professor emeritus vid LiU är en arkitekterna bakom de stora samarbetsprojekten där han de senaste tjugofem åren varit i ledningen för de flesta. Det startade med Nutek-finansierade ISIS (Information Systems for Industrial Control and Supervison) som pågick i tio år mellan 1995 och 2005.
– I början av 1990-talet insåg vi att automation höll på att glida över i autonomi och att forskningen krävde en bredare satsning, både vad gäller kompetens bland oss forskare och ett större engagemang från fler företag, säger Lennart Ljung.
Sommaren 2007 startade så LINK-SIC, ett industriexcellenscenter, till en början med Lennart Ljung som föreståndare och drivande kraft. Vinnova finansierade och denna gång fanns det lite färre företag med, men med en styrelse med representanter för industrin.
Ur ISIS-samarbetet föddes dock ett flertal andra satsningar, bland annat det av Vetenskapsrådet finansierade Linnaeuscentrumet CADICS, som pågår fram till och med 2018 (Control, Autonomy and Decision-making in Complex Systems), där förutom forskning inom reglerteknik, sensorfusion och fordonsystem även visualisering ingår.
Även Stiftelsen Strategisk forskning har beviljat satsningar som exempelvis MOVIII, 2005 – 2010. (Modelling, Vizualisation and Information Integration).
Den senaste fjädern i hatten, med grund i det långvariga och fruktbara samarbetet såväl mellan forskare inom olika discipliner, som med representanter för industrin, var när LiU blev värduniversitet för miljardsatsningen WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse år 2015.
Det är i den här traditionen som LINK-SIC nu går in i en ny fas, denna gång som ett kompetenscentrum, finansierat av Vinnova, länk nedan, och med Svante Gunnarsson som föreståndare.
• Akademin måste vara genuint intresserade av att testa sina idéer i praktiken och få inspiration till nya forskningsfrågor.
• Industrin måste vara intresserad av att testa helt nya koncept, inte fastna i rutinmässig utveckling, även om den också kan vara avancerad.
• Akademin måste respektera de industriella reglerna för intellektuella rättigheter, tänkbara konflikter behöver hanteras innan de uppstår.
• Den mesta forskningen bedrivs av doktorander, industrin måste förstå och respektera doktorandernas villkor och anpassa förväntningarna efter det.
• Ett bra projekt ska inte enkelt kunna genomföras utan ett samarbete mellan akademi och industri. Ska kräva ett inslag av innovativt tänkande och inte förväxlas med konsultarbete.
• Ett bra projekt måste också ha en kärna av ny metodik som är publicerbar.
• Det är bra om styrelsen för centret har egna erfarenheter av doktorandarbete; den kan gärna ha alumner från de akademiska partnerna bland sina ledamöter.
• Oberoende kontakter mellan akademin och industrin är värdefulla, exempelvis genom examensarbeten eller masteruppsatser, utförda i industrin men handledda av akademiska partners.
• Undvik industriella partners som konkurrerar inom samma marknadssegment.
• Samarbetet i centret kan fördjupas om partners inom olika industriella segment har gemensamma intressen i utveckling av viss ny metodik.
Eller som Lars Nielsen, programdirektör för WASP, uttrycker saken vid nystarten av LINK-SIC:
– Det mesta går att lösa om bara den goda viljan finns.
– I början av 1990-talet insåg vi att automation höll på att glida över i autonomi och att forskningen krävde en bredare satsning, både vad gäller kompetens bland oss forskare och ett större engagemang från fler företag, säger Lennart Ljung.
ISIS
Resultatet blev alltså ISIS, ett nationellt kompetenscentrum med forskare inom reglerteknik, fordonsystem och datalogi och med sju engagerade företag, bland dem Saab, ABB och Ericsson.Sommaren 2007 startade så LINK-SIC, ett industriexcellenscenter, till en början med Lennart Ljung som föreståndare och drivande kraft. Vinnova finansierade och denna gång fanns det lite färre företag med, men med en styrelse med representanter för industrin.
Ur ISIS-samarbetet föddes dock ett flertal andra satsningar, bland annat det av Vetenskapsrådet finansierade Linnaeuscentrumet CADICS, som pågår fram till och med 2018 (Control, Autonomy and Decision-making in Complex Systems), där förutom forskning inom reglerteknik, sensorfusion och fordonsystem även visualisering ingår.
ELLIIT och WASP
2009 beviljades LiU ett av regeringens strategiska forskningsområden inom informations- och kommunikationsteknik, tillsammans med Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad, ELLIIT. Ett strategiskt forskningsområde som också får kraftigt ökade resurser från 2020.Även Stiftelsen Strategisk forskning har beviljat satsningar som exempelvis MOVIII, 2005 – 2010. (Modelling, Vizualisation and Information Integration).
Den senaste fjädern i hatten, med grund i det långvariga och fruktbara samarbetet såväl mellan forskare inom olika discipliner, som med representanter för industrin, var när LiU blev värduniversitet för miljardsatsningen WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse år 2015.
Det är i den här traditionen som LINK-SIC nu går in i en ny fas, denna gång som ett kompetenscentrum, finansierat av Vinnova, länk nedan, och med Svante Gunnarsson som föreståndare.
Lennarts tio maximer
Lennart Ljung har tio maximer som han ser ligger bakom det djupa och förtroendefulla samarbete som kännetecknat utvecklingen av den industrinära forskningen vid Linköpings universitet.• Akademin måste vara genuint intresserade av att testa sina idéer i praktiken och få inspiration till nya forskningsfrågor.
• Industrin måste vara intresserad av att testa helt nya koncept, inte fastna i rutinmässig utveckling, även om den också kan vara avancerad.
• Akademin måste respektera de industriella reglerna för intellektuella rättigheter, tänkbara konflikter behöver hanteras innan de uppstår.
• Den mesta forskningen bedrivs av doktorander, industrin måste förstå och respektera doktorandernas villkor och anpassa förväntningarna efter det.
• Ett bra projekt ska inte enkelt kunna genomföras utan ett samarbete mellan akademi och industri. Ska kräva ett inslag av innovativt tänkande och inte förväxlas med konsultarbete.
• Ett bra projekt måste också ha en kärna av ny metodik som är publicerbar.
• Det är bra om styrelsen för centret har egna erfarenheter av doktorandarbete; den kan gärna ha alumner från de akademiska partnerna bland sina ledamöter.
• Oberoende kontakter mellan akademin och industrin är värdefulla, exempelvis genom examensarbeten eller masteruppsatser, utförda i industrin men handledda av akademiska partners.
• Undvik industriella partners som konkurrerar inom samma marknadssegment.
• Samarbetet i centret kan fördjupas om partners inom olika industriella segment har gemensamma intressen i utveckling av viss ny metodik.
Eller som Lars Nielsen, programdirektör för WASP, uttrycker saken vid nystarten av LINK-SIC:
– Det mesta går att lösa om bara den goda viljan finns.
