– Det här är ett samarbete mellan akademi och industri när det fungerar som allra bäst, hållbart, effektivt och fruktbart för alla parter, sa LiU:s prorektor Roger Klinth när han nyinvigde LINK-SIC.
I tio års tid har LINK-SIC varit ett industriexcellenscentrum, men övergår nu till att bli ett kompetenscentrum med samma namn. Finansiering kommer från Vinnova med 32 miljoner kronor fram till 2022, med möjlighet till fem års förlängning efter utvärdering. Till det ska läggas såväl kontanta medel som egna insatser från de deltagande parterna i LINK-SIC.
De flesta av de utbildade doktorerna finns i dag i industrin.
– Vi har verkligt goda erfarenheter av de tio åren och har under åren fått kontakt med många högt kvalificerade människor. Kunskapsutbyte, långsiktig kompetensförsörjning och innovation är viktiga delar. Vi har mycket höga förväntningar på fortsättningen, säger Gunnar Holmberg, Saab Aeronautics, som också är ordförande i LINK-SIC:s styrelse.
Den största nyttan ser han i möjligheterna att rekrytera och att utbilda industridoktorander. Även de gemensamma forskningsprojekten, seminarierna med erfarenhetsutbyte och utvecklingen av demonstratorer ser han som extra värdefulla delar i samarbetet.
Även Martin Karlsson, Scania, har varit med alla tio åren:
– Viktigt för oss i samarbetet är såväl människorna som processer och produkter. Det ska bli spännande att samarbeta med snabbväxande företag inom LINK-SIC och vi ser också fram emot ett större internationellt utbyte, säger han.
Svante Gunnarsson, professor reglerteknik Foto: Monica WestmanSvante Gunnarsson, professor i reglerteknik och föreståndare för såväl det tidigare som det nya LINK-SIC är inte orolig:
– Vi har höga visioner och mål uppsatta för samarbetet inom LINK-SIC. Våra partners ska kunna vara världsledande inom sina respektive fält, de ska ha tillgång till kompetens så att de kan växa och utvecklas i Sverige, vi ska bygga en solid plattform för industrirelevant forskning och inte minst vill vi ge avtryck i ingenjörsutbildningarna. Vi hoppas kunna öka intresset bland ungdomar generellt, men också få fler kvinnor intresserade av området, säger han.
För att öka intresset bland studenterna är tanken att bland annat erbjuda spännande sommarprojekt, projektarbeten inom ramen för de ordinarie kurserna liksom examensarbeten i samarbete med de ingående företagen, där några av dem är verkliga snabbväxare. Internationella utbyten står också högt upp på listan.
Lars Eriksson, professor i fordonsystem gav också ett exempel på forskning inom LINK-SiC som fått stor effekt. I starten handlade det om att utveckla en mer miljövänlig turboteknik för Saab Automobile. När de gick i konkurs och Scania tog över deras insatser i LINK-SIC utvecklades idéerna vidare för tunga lastfordon och har därefter anpassats för ännu större fartygsdieslar. Forskningen har lett till att det idag finns teknik framme som kraftigt minskar de kväveoxider och partikelutsläpp (rök) från stora fartyg som kan uppstå vid hastiga gaspådrag.
– Resultaten har givit samhällsnytta och fått spridning även utanför LINK-SIC, tack vare det förtroendefulla samarbetet och att vi har kunnat arbeta med öppen innovation. Inom tio år har vi fått fram många nya innovationer som bidrar till en bättre värld, säger Lars Eriksson.
I tio års tid har LINK-SIC varit ett industriexcellenscentrum, men övergår nu till att bli ett kompetenscentrum med samma namn. Finansiering kommer från Vinnova med 32 miljoner kronor fram till 2022, med möjlighet till fem års förlängning efter utvärdering. Till det ska läggas såväl kontanta medel som egna insatser från de deltagande parterna i LINK-SIC.
Tio år av samarbete
I centrumet ingår och har ingått forskargrupper inom reglerteknik, sensorinformatik och fordonssystem vid Linköpings universitet. I samarbete med industriella partners har de under de tio åren levererat 11 doktorsavhandlingar och 120 tidskrifts- och konferensartiklar.De flesta av de utbildade doktorerna finns i dag i industrin.
– Vi har verkligt goda erfarenheter av de tio åren och har under åren fått kontakt med många högt kvalificerade människor. Kunskapsutbyte, långsiktig kompetensförsörjning och innovation är viktiga delar. Vi har mycket höga förväntningar på fortsättningen, säger Gunnar Holmberg, Saab Aeronautics, som också är ordförande i LINK-SIC:s styrelse.
Den största nyttan ser han i möjligheterna att rekrytera och att utbilda industridoktorander. Även de gemensamma forskningsprojekten, seminarierna med erfarenhetsutbyte och utvecklingen av demonstratorer ser han som extra värdefulla delar i samarbetet.
Även Martin Karlsson, Scania, har varit med alla tio åren:
– Viktigt för oss i samarbetet är såväl människorna som processer och produkter. Det ska bli spännande att samarbeta med snabbväxande företag inom LINK-SIC och vi ser också fram emot ett större internationellt utbyte, säger han.
Snabbväxande företag
Det nya LINK-SIC innebär en utökning av antalet företag, nya deltagare är ABB Cranes, Actia Nordic, Alelion, Intuitive Aerial, Senion och UMS Skeldar, alla med olika förväntningar inför det kommande samarbetet.Svante Gunnarsson, professor reglerteknik Foto: Monica WestmanSvante Gunnarsson, professor i reglerteknik och föreståndare för såväl det tidigare som det nya LINK-SIC är inte orolig:– Vi har höga visioner och mål uppsatta för samarbetet inom LINK-SIC. Våra partners ska kunna vara världsledande inom sina respektive fält, de ska ha tillgång till kompetens så att de kan växa och utvecklas i Sverige, vi ska bygga en solid plattform för industrirelevant forskning och inte minst vill vi ge avtryck i ingenjörsutbildningarna. Vi hoppas kunna öka intresset bland ungdomar generellt, men också få fler kvinnor intresserade av området, säger han.
För att öka intresset bland studenterna är tanken att bland annat erbjuda spännande sommarprojekt, projektarbeten inom ramen för de ordinarie kurserna liksom examensarbeten i samarbete med de ingående företagen, där några av dem är verkliga snabbväxare. Internationella utbyten står också högt upp på listan.
Nyttiggörande
– Vi har även lagt till kompetens inom innovation och entreprenörskap med LiU-professor Nicolette Lakemond i styrelsen säger Svante Gunnarson.Lars Eriksson, professor i fordonsystem gav också ett exempel på forskning inom LINK-SiC som fått stor effekt. I starten handlade det om att utveckla en mer miljövänlig turboteknik för Saab Automobile. När de gick i konkurs och Scania tog över deras insatser i LINK-SIC utvecklades idéerna vidare för tunga lastfordon och har därefter anpassats för ännu större fartygsdieslar. Forskningen har lett till att det idag finns teknik framme som kraftigt minskar de kväveoxider och partikelutsläpp (rök) från stora fartyg som kan uppstå vid hastiga gaspådrag.
– Resultaten har givit samhällsnytta och fått spridning även utanför LINK-SIC, tack vare det förtroendefulla samarbetet och att vi har kunnat arbeta med öppen innovation. Inom tio år har vi fått fram många nya innovationer som bidrar till en bättre värld, säger Lars Eriksson.
