LiU:s samverkan ska synas

Samverkan är en del av vardagen för många lärare och forskare. Men hur visar vi vilken påverkan universitetet har på samhället? Och vad är samverkansskicklighet? Sara Gustafsson och Anna-Carin Ramsten är engagerade i projektet LiPSS.

– Vid LiU har vi alltid samverkat och det är inte så lätt att införa nya rutiner för något som sitter i väggarna, konstaterar Anna-Carin Ramsten, projektledare för LiPSS, Linköpings universitets Policy för Strategisk Samverkan.

Forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Vinnova och Formas har, med ett regeringsuppdrag i ryggen, börjat ställa allt högre krav på att den forskning de finansierar också ska nyttiggöras, och de vill ha bevis. LiU:s profil är att samverka, men hittills har det inte funnits några krav att dokumentera, utvärdera eller mäta. Det är därför inte lätt att visa konkret vilken inverkan forskning och utbildning vid Linköpings universitet har på regionen och övriga samhället.
Sara Gustafsson och Anna-Carin RamstenFoto: Monica Westman

– Vi är kända för att ha en bra samverkan, men hur förmedlar vi det? Det är självklart, men vi talar inte om det, konstaterar Sara Gustafsson, delprojektledare i LiPSS.

Den viktiga dokumentationen

Flera universitet som just kommit igång med samverkan har redan från början fört in metoder för dokumentation och utvärdering.

– Risken är att vi kommer sämre ut i konkurrensen om forskningsmedlen bara för att vi inte kan synliggöra det vi ändå nästan alltid gör, säger Anna-Carin Ramsten.

Inom LiPSS handlar det därför om att se över hur utbildningarna samverkar med omvärlden, hur forskarnas samverkan kan dokumenteras, men också om vilken organisation och stöd som behövs för att dokumentationen inte ska bli en betungande pålaga.

Sara Gustafsson- Vi driver massor av samverkansprojekt och en viktig fråga är hur vi påför allt det som nu kommer uppifrån utan att kväva det som pågår på forskningsavdelningarna. De två världarna måste mötas. Utvärderingarna är något varje avdelning måste ha nytta av, som förbättrar verksamheten och hjälper oss att prioritera, säger Sara Gustafsson.

Samverkanssäkrade utbildningar

Det är inte bara forskningen som synas under lupp, även utbildningsprogrammen ska samverkanssäkras. I det delprojektet arbetar Lars Kåreklint och Jakob Rehme. Programansvariga inom över 20 utbildningsprogram har intervjuats och senare i vår anordnas ett seminarium kring utbildning, kvalité och samverkan.


– Erfarenhetsutbytet är viktigt, konstaterar Anna-Carin Ramsten.

Förändringarna går snabbt, snabbare än någon anade när LiPSS-projektet startades för lite drygt ett år sedan. Formas begärde exempelvis precis före jul exempel på fallstudier från de universitet och högskolor som fått medel för forskning de senaste åren. En begäran som kom från en klar himmel. Inom några veckor ska fallstudierna vara inskickade och arbetet pågår för fullt.

– Impact Case studies, fallstudier, används både i Storbritannien och Nederländerna och metoden har nu kommit hit. Det har också visat sig att de forskargrupper som kan skicka med en fallstudie kommer bättre ut vid stora utlysningar, säger Anna-Carin Ramsten.

Hon och Sara Gustafsson skriver därför en rapport om just fallstudier, vad som redan görs på LiU, exempelvis inom Helix respektive medicinforskningen, liksom på andra lärosäten - vilka tankar som finns bakom och vad vi kan lära av det.
Anna-Carin Ramsten och Sara GustafssonFoto: Monica Westman
Anna-Carin Ramsten- Vetenskapsrådets nya modell för fördelning av forskningsmedel kommer inom kort ut på remiss, där ingår samverkan som en viktig del liksom fallstudier, säger Anna-Carin Ramsten.

Utsedda koordinatorer

Det är mot den bakgrunden 18 samverkanskoordinatorer nyligen utsetts vid LiU, en koordinator vid varje Institution och en per fakultet, under ledning av samverkansdirektör Jan Axelsson. Två indikatorer har också tagits fram, där mobilitet är den ena och externa forskningsmedel den andra. Det handlar då inte bara om de stora anslagen som söks i hård konkurrens utan också om de anslag som kommer från företag, kommuner och organisationer.

Och självklart blir samverkansskicklighet allt viktigare vid tillsättning av lärar- och forskartjänster.

– Det är svårt att meritera sig om man inte kan dokumentera vad man gjort. Kan vi dokumentera kan vi också både belöna och skapa bättre förutsättningar för samverkan, säger Peter Värbrand.


LiPSS projektet fortsätter nu under våren, parallellt med det större projektet KLOSS, Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan, där nio lärosäten bidrar och där LiU har en viktig roll, se länk nedan.

– Inom LiPSS arbetade vi förra året med att kartlägga, intervjua och analysera. Nu är det dags att docka samman alla delar, se över vilken roll samverkanskoordinatorerna ska ha, kommunikationsavdelningen och hur vi kan sprida och föra ut resultaten av all vår samverkan, säger Sara Gustafsson.

LiPPS

LIPSS, Linköpings universitets Policy för Strategisk Samverkan, är ett utvecklingsprojekt initierat av rektor. Projektet består av tre delar. Första delen som handlar om utbildning drivs av Lars Kåreklint med Per Larsson som ordförande. Forskningsdelen drivs av Sara Gustafsson med Jenny Palm som ordförande och tredje delen handlar om organisation. Anna-Carin Ramsten driver den delen och ordförande är Jan Axelsson.


Samverkan i fokus för KLOSS, LiU-nytt

2015-03-12

Kloss-projektet

Kontakt