Populärvetenskapliga veckan 2020 – program tisdag 20 oktober

Tisdagens teman är naturvetenskap, teknik, data och medicin. Här kan du läsa om de föreläsningar som ges denna dag. 

Välj mellan 5 olika föreläsningsblock (1 timme långa med 2 föreläsningar i varje)! Efter varje föreläsning har man möjlighet att ställa frågor till föreläsaren. I pausen mellan föreläsningarna får vi se filmer från våra campus och studentlivet. Observera att det kan ske ändringar.

Föreläsningarna är öppna. Välkommen att titta och ställa frågor!

Klicka på Zoom-länken under respektive block och följ instruktionerna. Om det inte fungerar, kontakta LiU Kundcenter på telefon 013-28 58 98.

Block 1, kl 10:00-11:00

Titta live: https://liu-se.zoom.us/j/66470588169

Observera programförändring.
Föreläsningen "Vad vet ett AI-system om världen egentligen?" med Eva Blomqvist utgår. Den ersätts av "AI för att förstå, manipulera och skapa bilder" med Gabriel Eilertsen som även ges på fredagen.

AI för att förstå, manipulera och skapa bilder

Gabriel Eilertsen, biträdande universitetslektor i datorgrafik och bildbehandling
Artificiell intelligens (AI) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, och speciellt tekniker inom s.k. djupinlärning. Populära tillämpningar inkluderar bl.a. självkörande bilar, ansiktsigenkänning, "deep fakes", språkförståelse och medicinsk diagnostik. Denna föreläsning förklarar hur vi använder teknikerna inom forskning i medieteknik, för att tolka, förbättra och skapa bilder.

Sociala robotar

Tom Ziemke, professor i kognitiva system
Under de senaste åren har det skett stora tekniska framsteg inom utvecklingen av autonoma system som sociala robotar, virtuella agenter och självkörande fordon. Sådana system finns ofta i miljöer där de måste kunna interagera 'socialt' med människor, dvs. interagera på ett sätt som är någorlunda naturligt och lätt att tolka för människor. Vi presenterar vår forskning om bl.a. sällskapsrobotar inom äldrevården.

Block 2, kl 10:00-11:00

Titta live: https://liu-se.zoom.us/j/65084147289?pwd=T2RhYWVKeStnRVMzZ2Z4Y1RsbXRaQT09
OBS ny länk!

Hjärtskada i samband med kirurgi

Michelle Chew, professor i anestesiologi
Henrik Andersson, förste forskningsingenjör
Risken för hjärtskada vid större kirurgiska ingrepp är underskattad. Av alla patienter som genomgår kirurgi som inte är hjärtkirurgi, drabbas 8-18 procent av en hjärtskada som leder till en fyrfaldigt ökad risk att dö jämfört med patienter som inte får hjärtskada. Majoriteten av denna sorts skada saknar symtom och går oupptäckt. Vi studerar om man med biomarkörer kan identifiera vilka patienter som löper störst risk för hjärtskada och därmed förhindra detta.

Reumatisk sjukdom – när eget tolkas som främmande

Christopher Sjöwall, biträdande professor i reumatologi
När immunförsvaret riktas mot kroppsegen vävnad finns risk för utveckling av reumatisk sjukdom. Förståelsen av samband mellan miljöfaktorer och ärftlighet för risk att insjukna i t.ex. ledgångsreumatism eller systemisk lupus erytematosus (SLE) har ökat markant. Dagens behandlingar är mer individanpassade och prognosen för många med reumatisk sjukdom är idag god. Hör om vår spännande forskning och dess möjligheter.

Block 3, kl 11.30-12.30

Titta live: https://liu-se.zoom.us/j/65733628578

En resa mot miljövänligt flyg med nya material

Linnéa Selegård, adjungerad universitetslektor i molekylär ytfysik och nanovetenskap
Genom att utveckla nya material med flera funktioner i ett, kan materialåtgången, vikten på flygplanet och därmed bränsleförbrukningen minska. Supermaterialet grafen är högintressant i skapandet av nya kompositer, plaster och färger. Med sådana material kan man få helt nya egenskaper som kan vara av stort intresse i en flygindustri med liten klimatpåverkan. 

Nanoporösa material – lösningen på klimat- och hälsoproblem?

Emma Björk, biträdande universitetslektor i materialfysik
Katalysatorer, bärare av läkemedel och batterier. Listan över användningsområden för material med nanometerstora hål, porer, kan göras lång. Porerna gör att materialet får en mycket stor yta som kan användas för olika kemiska reaktioner. I föreläsningen går vi igenom hur dessa material bildas och hur vi kan designa dem för läkemedelstransport i kroppen eller för att omvandla koldioxid till bränsle.

Block 4, kl 13:00-14:00

Titta live: https://liu-se.zoom.us/j/65084147289?pwd=T2RhYWVKeStnRVMzZ2Z4Y1RsbXRaQT09
OBS ny länk!

Kemin som låter dig titta på Netflix i telefonen 

Henrik Pedersen, professor i kemi
Ska vi kunna se något roligt i telefonen måste vi kunna skicka data trådlöst. Men gränsen för den datamängd vi vill skicka uppnås snabbt. För att kunna öka mängden data behöver vi nya material som kan skapa signaler med högre frekvenser. Jag ska beskriva hur vi gör de materialen och samtidigt förklara kemins viktiga roll för all elektronik.

Gassensorer könssorterar ägg och kollar inomhusluft

Anita Lloyd Spetz, professor i sensorvetenskap, särskilt kemiska sensorer
Nykläckta tuppkycklingar fyller ingen funktion så de kasseras direkt när de föds. Men genom att könsbestämma äggen tidigt kan tuppkycklingen bli till mat istället. Det här kan man göra med gassensorer baserade på kiselkarbid. Den metoden kan även användas för att detektera ultrasmå halter av farliga gaser som finns i inomhusmiljön. Här får du lära dig mer om sensorer och vad de kan användas till.

Block 5, kl 13:00-14:00

Titta live: https://liu-se.zoom.us/j/69620187722

Djup hjärnstimulering – datorsimulering vs verklighet

Teresa Nordin, doktorand i medicinsk teknik
Djup hjärnstimulering, dvs elektrisk stimulering av strukturer djupt inne i hjärnan, har visat sig ge symptomlindring vid bland annat Parkinsons sjukdom. Med hjälp av matematiska modeller försöker vi utröna hur den elektriska stimuleringen sker i hjärnan och vilket samband det finns med olika nervbanor och anatomiska strukturer.

Varför får man Alzheimers sjukdom?

Martin Hallbeck, biträdande professor
Alzheimers sjukdom drabbar miljontals människor i världen, de får minnesproblem, behöver allt mer hjälp och dör i förtid. Problemen beror på att nervceller i hjärnan blir sjuka och dör. Vår forskning försöker ta reda på varför nervcellerna blir sjuka och hur sjukdomen sprids till nya delar av hjärnan. Vi vill hitta nya och bättre sätt att både diagnostisera och utveckla nya behandlingsmöjligheter.

Program för övriga dagar
Visa/dölj innehåll

Populärvetenskapliga veckan
Visa/dölj innehåll