Det finns betydligt mindre resurser för trygghet och säkerhet i glesbygd än i storstäderna och det är viktigt att utveckla smarta lösningar för använda dem så effektivt som möjligt.

I ett försöksprojekt mellan Räddningstjänsten i Medelpad och SOS Alarm provas det en möjlighet att förstärka invånarnas förmåga att skydda och rädda sig själva och varandra. Projektet inspirerades av en studie gjord av Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER. Nu studerar CARER hur man kan utveckla verksamheten och vad man kan lära för andra liknande initiativ.

2010 fick CARER i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att undersöka hur människor på lands- och glesbygd upplevde och hanterade sin trygghet och möjlighet att få hjälp, skydd och räddning.

Det visade sig finnas gott om engagemang och vilja att hjälpa varandra och sig själva, för att exempelvis möta ambulansen vid långa avstånd eller att ta de första initiativen i väntan på räddningstjänsten. Sådant engagemang kan räddningssystemet stötta med samverkan och kunskaper.

Flera forskningsprojekt har på nära håll studerat aktörer och resurser för trygghet och räddning som finns utanför räddningssystemet. Vad de har för förmåga, vad de behöver för stöttning och vad de får och inte får göra utifrån lagar och regler. Utifrån det har forskarna tagit fram förslag på olika samverkansformer och informationstekniskt stöd som kan gynna samverkan om trygghet och räddning.

Samverkan om trygghet på landsbygd Foto: Rebecca Stenberg

Sms-projekt i Medelpad

Räddningstjänsten i Medelpad driver en försöksverksamhet, Förstärkt medmänniska, som bygger just på lokalt engagemang i lokala föreningar och byalag. I utvalda byar som ligger långt från närmaste räddningsresurs utbildar räddningstjänsten frivilliga i att hantera mindre bränder, trafikolyckor, hjärtstopp och drunkning för att kunna göra en första insats vid en brand eller olycka. De utbildade larmas via sms från SOS Alarm och kan rycka ut till grannar i nöd och kan börja en första insats i väntan på räddningstjänsten. En insats som kan vara skillnaden mellan liv och död.

- Det här är ett sätt att samverka om trygghet på landsbygd som vi nog kommer att se mer av, och kanske inte bara på landsbygden, säger Rebecca Stenberg, styrelseledamot vid CARER. Framtidens olyckor och skador är komplexa och sker i komplexa miljöer där vi måste tänka annorlunda om vem som är en resurs och hur vi skapar och vidmakthåller frivilligas förmåga att skydda och rädda både sig själva och andra.  Samverkan och samverkansförmåga kommer att vara central för tryggheten.

Utvärderar och utvecklar projektet

I ett pågående projekt vid CARER undersöker Elina Ramsell hur arbetet har fungerat i försöksverksamheten i Medelpad. 

- De som arbetade i verksamheten från räddningstjänst och SOS Alarm hade för lite tid för att hinna reflektera, de måste fokusera på sin ordinarie verksamhet. Vi var ett stöd och tittade på vad de frivilliga har för behov av tekniska hjälpmedel och vad de skulle behöva tänka på i sitt fortsatta arbete, säger Elina Ramsell.

Genom intervjuer och workshops med frivilliga kunde både tekniska utvecklingsbehov men också praktiska behov inventeras, som att se till att de har utrustning som reflexvästar, hjärtstartare, första-hjälpen väskor och tillräcklig försäkring. Att kunna kommunicera med Räddningstjänsten/SOS Alarm under en insats i väntan på räddningstjänst var också ett viktigt behov som kräver utveckling av nuvarande SMS lösningar.

Samverkan mellan forskare och praktiker på det här sätter ger fördelar åt bägge håll. Praktiker får kunskapsstöd samtidigt som forskningens relevans kan kontrolleras i praktiken och leder till välgrundade och användbara forskningsresultat

- Vi vill att forskningen kommer till nytta, och ut till praktikerna. I vårt forskningsområde är det a och o, säger Elina Ramsell.

Publikationer

Forskningsprojekt

Kontakt

Forskning om responsförmåga vid olyckor