Satsning på larmoperatörer behövs

Gör larmoperatör till en profession med nationella kompetenskrav och öva mer på svåra räddningar som kräver samverkan. Det är två av de slutsatser Linköpingsforskaren Rebecca Stenberg drar efter att ha studerat Sveriges organisering av alarmering, larm och larmkedjor.

Brand-2016Foto: Thor BalkhedVarje år rings 3,3 miljoner samtal till 112. Att människor i nöd snabbt och smidigt kan få hjälp när de ringer ett nödnummer är grundläggande för ett tryggt samhälle. Men under åren har bland annat många olika tekniska system och entreprenörer gjort området för alarmering, larm och larmkedjor svårt att överblicka.

– I allt större grad bygger samhällets funktioner på tätt kopplade tekniska system och tät samverkan vilket gör operatören – den som knyter samman systemen – allt mer strategiskt viktig. Blir det fel här blir det fel hela vägen, säger Rebecca Stenberg, universitetslektor och styrelseledamot i CARER, Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.

I en ny rapport har Rebecca Stenberg tagit ett samlat grepp över alarmering, larm och larmkedjor. Genom dokumentstudier, observationer och intervjuer med bland annat SOS-alarm, Sjöfartsverket, Polisen och Kustbevakningen samt räddningscentraler ringar hon in området och ger förslag på utveckling.Rebecca-Stenberg-2016Foto: Therese Ekstrand Amaya

Bland annat föreslår hon att larmoperatörens roll utvecklas. För att arbeta som SOS-operatör krävs gymnasieutbildning och 20 veckors internutbildning, medan det på andra larmcentraler finns andra kriterier. För att höja kompetensen och minska omsättningen på personal, föreslår rapporten att larmoperatör ska vara en profession med nationella utbildnings- och kompetenskrav, samt möjliga karriärvägar.

Ovanliga olyckor kräver resurser



Rapporten tar också upp fokuseringen på en Lean organisation där standardiseringar och specialiseringar kan innebära att var och en bara ser sin ”bit” i en komplex process.

– Mycket är standardiseringsbart, som lägenhetsbränder som sker ofta, men en olycka på is, som sker sällan, är det inte. Jag har sett att det behövs mer träning och operatörsstöd för de ovanliga och komplicerade olyckorna där många parter är inblandade. Sådan samverkan övas det inte på i tillräcklig utsträckning idag, vilket gör samhället sårbart, säger Rebecca Stenberg.


Rapporten:
Alarmering, larm och larmkedjor – ett komplext organisatoriskt fält. Rebecca Stenberg (2016), CARER Rapport, 15.

CARER