Nyare studier tyder på att tillgänglighet till intensivvård efter kirurgi kan påverka sjuklighet och dödlighet efter kirurgi. De höga kostnaderna och de begränsade resurserna på intensivvårdsavdelningar (IVA) i Sverige medför att intensivvård bör reserveras för patienter som har eller löper störst risk att få organsvikt eller snabb försämring av sina vitala funktioner. IVA-inläggningarna bör således optimeras och regleras systematiskt, för att uppnå bäst balans mellan kliniskt utfall och hälsoekonomiska kostnader. Det finns dock idag få uppgifter om vilka kirurgiska patienter som vårdas på IVA, deras demografiska egenskaper och deras kliniska utfall.
Vi har visat tidigare att endast 3,6% av de vuxna patienterna i Sverige vårdas på IVA efter kirurgi. Det är en mindre andel än i andra europiska länder. Trots detta var dödlighet efter kirurgi i Sverige låg jämfört med andra länder, vilket motsäger hypotesen att inläggning på IVA efter kirurgi förbättrar kliniskt utfall. Sverige har ett välutvecklat vårdsystem för omhändertagande av kirurgiska patienter. Exempelvis finns det välfungerande uppvakningsavdelningar som oftast har möjlighet att tillhandahålla vård motsvarande vad som kallas för intensivvård i många andra länder.
Vi har förvånansvärt lite data om vilka patienter som läggs in på IVA efter kirurgi. Vissa patienter har planerad inläggning på IVA efter några specificerade elektiva operationer, medan andra läggs in på IVA utan tidigare planering. Är den nuvarande intensivvården i Sverige begränsad till patienter som löper störst risk för att dö? Behöver vi erbjuda mer intensivvård för större patientgrupper för att förbättra det kliniska utfallet?
Ny registerstudie
Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) är en värdefull källa till uppgifter om patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar i Sverige. Förutom demografiska uppgifter innehåller registret även information om bland annat patienternas sjukdomar, grad av sjuklighet, erhållna behandlingsmetoder och inte minst resultat efter sådana behandlingar. Det finns dessutom möjlighet för längre uppföljningsstudier som ger bättre förståelse av utfall efter IVA-vård.
Med denna registerstudie vill vi studera kort- och långtidsresultat hos vuxna patienter som vårdas på IVA efter ett kirurgiskt ingrepp (operationer i hjärtat eller hjärnan exkluderas). För jämförelse med icke-opererade patienter kommer vi också att inkludera dessa i studien, vilket möjliggör subgruppsanalyser på "ej opererade", "akut opererade" och "elektivt opererade" patienter. Fokus för studien kommer dock att ligga på de patienter som opererats.
Framtidens perioperativa vård
I dagsläget saknas en systematisk utvärdering av incidensen och betydelsen av IVA-inläggning efter kirurgi i Sverige. Vår förhoppning är att få en bättre uppfattning om dagens situation, och det kan bidra till framtids utveckling av den svenska perioperativa vården. Vi kommer att kunna se om det finns ett behov för en ökad tillgänglighet till intensivvårdsplatser efter kirurgi och vilken typ av organstöd som behövs i sådana fall, eller om detta skulle kunna tillgodoses på andra avdelningar utan intensivvård.
