VFU-guide för kursansvariga och kursmentorer

Student och handledare kommer tillsammans överens om hur mycket tid studenten behöver avsätta för planering och uppföljning av undervisning/verksamhet. Denna tid kan med fördel utföras på skolan, om arbetsplats kan ordnas. Resterande tid förutsätts studenten vara aktiv på skolan.

Den tid som inte upptas av att planera och genomföra undervisning i kursens huvudämne ägnar studenten åt övriga ämnen, vilket även kan innebära ämnen som studenten inte kommer att bli behörig i via utbildningen. Detta för att studenten ska få så mycket tid som möjligt för att öva sina didaktiska och sociala förmågor.

Även om VFU-kursuppgifterna ska genomföras inom ett specifikt ämne, så skall studenten under varje VFU-period öva sig i alla ämnen som studenten kommer att bli behörig i om så är möjligt. I en del ämnen på ämneslärarutbildningen kan det ibland vara svårt att få ihop ett större antal undervisningspass per vecka i ett ämne. I sådana fall är det viktigt att studenten erbjuds undervisning hos kollegor samt i andra ämnen, så att studenten får möjlighet att träna ledarskap och lärarförmågor. OM planeringen redan är fastställd när VFU-perioden börjar, så kan studenten få i uppgift att planera nästkommande termin istället.

En student kan, om brist på undervisningstillfällen råder i ämnet, få i uppgift att planera ett större antal lektioner än de som praktiskt kan genomföras. Dessa arbetsområden och lektionsupplägg kan sedan diskuteras och utvärderas och reflekteras kring, i samråd med handledare.

För student som gör sin VFU på förskola eller fritidshem förväntas totala arbetstiden uppgå till 40 timmar per vecka, varav det finns ett riktvärde mellan 32 till 36 timmar i barngrupp. Resterande tid fördelas på planering, kursuppgifter, reflektion, dokumentation och handledning. Under dagar med "helhetsansvar" förväntas studenten gå handledarens tider. Läs mer under ”Att ta helhetsansvar”.

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) består av olika delkurser, beroende på vilken utbildning det gäller. I varje VFU-kurs uppmärksammas det teoretiska innehåll som
föregått respektive VFU-kurs och på detta sätt sker en integration mellan utbildningens teoretiska och praktiska delar. Ju längre i utbildningen studenten har kommit, desto
större ansvar för planering och undervisning ska hen tilldelas, samtidigt som utmaningar måste anpassas till studentens förutsättningar.

Det är viktigt att VFU:n planeras i samråd med handledaren och utifrån VFU-skolans verksamhet och möjlighet att tillgodose målen för aktuell VFU-kurs. 

Varje VFU-kurs ska planeras

Varje VFU-kurs planeras med hjälp av följande punkter:

• Kursdokumenten (Omdömesformuläret, kursplanen, Handledarbrevets information, Professions- och utvecklingsguiden (PUG) och den individuella utvecklingsplanen) används som grund för planeringen.
• Planera en vecka i taget och synliggörstudentens olika arbetsuppgifter (inkl. raster, planeringstid, mötestider, tid för ombyten etc). Arbetstid ca 40 tim/v.
• VFU-kursen inleds lämpligen med auskultationer av handledarens undervisning som förberedelse till den egna undervisningen. Auskultationer kan även efter överenskommelse genomföras hos andra lärare/förskollärare än handledaren. Det är också intressant och lärorikt att under en dag följa en lärare/pedagog och under en annan dag följa en klass. Tänk på att planera auskultationernas ”fokus”. Vad ska studenten studera/observera/vara uppmärksam på?
• Det är viktigt att VFU-perioden planeras så att den sker i en följd och inte sprids ut över en längre tid än den aktuella VFU-kurstiden sträcker sig.
• Observera att kurserna på de olika programmen är olika fördelade på veckor och timmar, så utgå alltid från de direktiv som gäller för aktuell kurs.

Vad ska VFU-tiden räcka till

En student, som läser på heltid, ska genomföra VFU på heltid, vilket innebär cirka 40 timmar per vecka. Handledaren och student planerar varje vecka tillsammans och fördelar hur tiden ska nyttjas. Denna tid ska t.ex. innehålla:

• Auskultation (följa sin handledare - och ibland andra lärare eller nyckelpersoner i skolan/förskolan/fritidshemmet) och aktivt studera olika aspekter utifrån till exempel lärar- och elevperspektiv
• Egen undervisning och undervisning tillsammans med andra
• Förberedelsetid/planeringstid (kan delvis förläggas till skolan/förskolan eller hemma)
• Tid för att arbeta med övriga kursuppgifter som hör till kursen. Se handledarbrev från kursansvarig.
• Mötestid (möten där handledaren är med samt eventuellt andra möten/träffar som hl och student anser kan vara intressanta för studenten) samt utvecklingssamtal och liknande
• Handledningssamtal med handledare
• Rastvakt och andra roller och uppgifter som ingår i handledarens uppdrag
• Övrigt (fördelas mellan de olika VFU-kurserna):
  • Lärarlagsarbete, klassföreståndarskap/mentorskap
  • Utvecklingssamtal
  • Skolans regelsystem, författningar som styr verksamheten
  • Skolans arbete med elevinflytande, jämställdhet, integration
  • Skolans internationaliseringsarbete
  • Schemaläggning
  • Skolans ekonomi: anslag, budget, resursfördelning
  • Lärplattform och IT-användning
  • Skolans ledning, organisation, skolkultur, elevrådsarbete, policy och servicefunktioner
  • Skolans beslutsstruktur och konferenssystem
  • Elevorganisationer och elevföreningar
  • Personalens anställningsförhållanden och personalpolitik
  • Arbetsmiljö för lärare och elever
  • Rutiner vid antagning av elever, studieavbrott och avskiljning av elever
  • Föräldrasamverkan och samverkan med omgivande samhälle
  • Utvecklings- och förändringsarbete vid skolan
  • Forskning och forskningsanknytning

VFU-samordnaren meddelar dig som är handledare när studenten ska ha sin VFU. Studenten har sedan i uppdrag att ta kontakt med handledaren, senast en vecka före VFU-perioden börjar. Om studenten uteblir kontaktar du VFU-samordnaren (eller kursansvarig eller VFUkoordinator) snarast, dock senast en vecka innan VFU-perioden startar. 

Om studenten är frånvarande så ska tiden tas igen vid en tid som handledaren och studenten kommer överens om. Handledaren måste ha tillräckligt underlag för att kunna utvärdera studentens förmågor och färdigheter, så missade dagar ska tas igen. Handledaren ska inte skicka in omdömesformuläret förrän all VFU-tid är genomförd. 

Studenten kan inte samtidigt vikariera och tillgodoräkna sig VFU-tid. Om handledaren är borta av någon anledning kan studenten ha hand om gruppen, men det ska alltid finnas någon annan pedagog i närheten som studenten kan vända sig till. VFU ska alltid vara handledd tid som planeras och följs upp på något sätt.

Om studenten ändå vikarierar och erhåller lön av arbetsgivaren, räknas inte denna tid som VFU-tid, utan måste tas igen efter VFU-perioden.

Utöver VFU-dagarna kan studenten ibland behöva besöka sin VFU-plats för att samla in material till olika kursuppgifter.

Fältstudiedagar

Enligt avtalet mellan lärarutbildningen och kommunerna eller friskolorna så ska studenten ha tillgång till enheten för att kunna göra fältstudiedagar. För att fältstudiedagarna ska fungera följer här några punkter om dessa:

• Studenten är eller har varit VFU-placerad på enheten den aktuella terminen
• Studenten klarar sig själv, handledaren behöver inte göra någon insats 
• I studentens fältstudieuppgift ska det framgå att handledaren inte ska engageras utan att studenten ska klara sig själv
• Handledaren får ingen ersättning för fältstudiedagar

Alla studenter

För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna. 

Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ansvara för. Det gäller till exempel undervisning i helklass/ arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling, samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.

Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.

Förskola och fritidshem

Det är bra om bemanningen är den normala, och att någon ur arbetslaget passar på att utföra andra arbetsuppgifter utanför barngruppen. Eftersom handledaren måste ha sett tillräckligt för att kunna göra en rimlig bedömning, kan det vara lämpligt att det är någon annans arbete än handledarens, som studenten tar ansvar för. Under helhetsansvaret ska studentens arbetstid vara heltid och i de fall handledaren inte arbetar heltid går studenten en tid som motsvarar en heltidstjänst, vilken bör innehålla yrkesrollens varierande arbetstider d.v.s. rymma såväl öppning som stängning.