Ingrid fick för drygt 20 år sedan själv se och uppleva hur sjukdom kan slå sönder tillvaron för den som drabbas och påverkar en hel familj. Hon förstod att det är bara genom envist och ambitiöst forskningsarbete som vi kan hitta botemedel mot växande folksjukdomar som njursvikt och psoriasis och startade därför Ingrid Asp stiftelser. Ingrid ägnar idag stor del av sin tid åt stiftelserna genom att sprida information om sjukdomarna och inspirera andra till att vilja vara med och bidra. Ingrid är mycket engagerad i det forskningsarbete som utförs och hon står i kontinuerlig kontakt med forskarna.
Ingrid Asp är en av LiU:s möjliggörare som generöst bidragit till att stärka forskningen vid LiU.
”Forskning kostar och det är viktigt att vi kan fortsätta samla in medel. Jag kan inte tänka mig ett bättre ändamål, låt oss göra det för våra barn och ungdomars skull” säger Ingrid Asp.
Protein kan ge svaret på psoriasisgåtan
Vad är det som orsakar den obotliga sjukdomen psoriasis? Ett litet och ganska okänt protein kan vara nyckeln till gåtans lösning.
Charlotta Enerbäck, hudläkare och docent, kom till Linköping 2009. Hon hade med sig en biobank med prover från ett tusental psoriasispatienter som samlats in under hennes tid på Sahlgrenska akademin i Göteborg. Det gjorde att forskningen kunde komma igång direkt. Nu har hon byggt upp en forskargrupp med fem medarbetare som undersöker tre olika spår. Ett av dessa spår är proteinet psoriasin. Proteinet upptäcktes 1995 och bildas i kroppen för att skydda celler när de blir angripna av fria syreradikaler. Samtidigt bidrar det till en snabb celldelning och troligen också nybildning av blodkärl – två förutsättningar för att psoriasis ska uppstå. Nu undersöker forskargruppen hur man kan hålla tillbaka proteinet, kanske med kemiska ämnen eller genom att släcka ut vissa gener.
De två andra spåren är cykotiner och genetiska avvikelser. Cykotiner är de signalämnen som orsakar den kraftiga hudin ammationen hos psoriasispatienter. Forskarna studerar vad som händer när de kommer ut i blodomloppet och om de kan bidra till följdsjukdomar. De undersöker också hur genetiska avvikelser påverkar uppkomst och utveckling av psoriasis.
I dag lider 300 000 svenskar av sjukdomen. Än så länge får de nöja sig med lindrande behandlingar med D-vitamin, cortison, ljus och låga doser av cellgift. På senare tid har det tillkommit dyra så kallade biologiska läkemedel, men inget av detta kan bota psoriasis.
Bättre behandling för njursjuka
Donationen från Ingrid Asp stiftelse innebar att universitetet kunde rekrytera sin första professor i ämnet njurmedicin. Rekryteringen av en kvalifcierad professor tog tid, men i december 2010 tillträdde Mårten Segelmark den nyinrättade professuren. Ökade kunskaper om njursjukdomar och bättre möjligheter till behandling är målet med hans forskning.
”Njursjukvården kan delas in i tre områden: ställa diagnos och behandla, ta hand om patienter med sviktande njurfunktion och ta hand om dem vars njurar inte fungerar alls. Jag rör mig inom det första området och undersöker sjukdomsgruppen glomerulonefrit, som i princip är en in ammation i njuren. Inflammationen beror inte på bakterier utan på att kroppens eget immunförsvar vänder sig mot njurarna, så kallad autoimmun sjukdom. Ofta går den att behandla om den upptäcks i tid. Min forskning går ut på att både förstå hur sjukdomen uppkommer och hitta sätt att diagnostisera och behandla den”, säger Mårten Segelmark.
Njursjukdomar är vanligare än många tror. Man räknar med att uppemot tio procent av befolkningen har någon form av kronisk njurskada eller njursjukdom. Majoriteten av dessa är äldre som har en nedsättning till följd av någon av folksjukdomarna diabetes, högt blodtryck eller åderförkalkning.
