Gruppdiskussioner om pedagogik och undervisning.
1. Vad är det viktigaste som du vill förmedla kring bedömning i teknikämnet till dina studenter?
Roger Andersson, Mälardalens universitet:
-Jag vill förmedla att Teknik inte bara är ett teoretiskt ämne, det finns en praktisk dimension som ofta är svårare att bedöma. Vi hinner oftast bara diskutera bedömning översiktligt och då är detta den viktigaste aspekten att ta med. Hur bedömer vi den praktiska dimensionen av teknik hos elever?
Helena Isaksson Persson, KTH
-Att förstå vad som utgör ett bedömningsunderlag inom teknikämnet är viktigt. I teknikundervisning finns det olika sätt att utforska tekniska problem, vilket ger utrymme för kreativ undervisning. Bedömningsunderlaget kan variera och inkludera experimentresultat, målgruppsintervjuer, skisser och modeller. På så sätt får eleverna chansen att visa sina kunskaper på olika sätt.
Birgit Fahrman, KTH
-För min del så handlar bedömning lika mycket om att planera sin undervisning där innehåll, lärandemål, aktiviteter är länkade med den bedömning som görs. Det kan då möjliggöra för eleverna att visa sina kunskaper på en rad olika sätt och där jag som lärare får in underlag av olika slag.
Att arbeta med att planera, genomföra och bedöma teknikundervisningen som blivande tekniklärare blir därmed ett viktigt inslag i våra kurser.
2. Teknikämnet kan ses som ett ämne med brett innehåll och mycket som ska rymmas. Hur förhåller du dig till det i din undervisning om bedömning?
Roger:
-Jag har försökt att få in ett teknikprojekt i kurserna för grundlärare där studenterna får genomföra och pröva teknikutvecklingsarbetes olika faser. Här försöker jag koppla så mycket av det breda teknikämnets innehåll och så även bedömning. Det blir en översiktlig diskussion kring hur studenterna skulle kunna bedöma ett motsvarande projekt inom grundskolan. Vi har i senare kurser låtit en doktorand inom bedömning hålla ett seminarium där syftet är att koppla bedömning till Teknik.
Helena:
- Våra studenter har oftast en ingenjörs- eller annan teknisk utbildning. Det blir en utmaning för dem att hitta sätt att använda sina erfarenheter och tekniska kunskaper på ett sätt som passar barn och unga. Jag tycker att teknikutvecklingsprocessen ofta passar bra för dessa studenter. De kan känna igen den från liknande processer inom ingenjörsverksamheten, och alla perspektiv från teknikämnet kan inkluderas, vilket gör bedömningsunderlaget varierat. Visst kan det kännas knepigt för studenterna att bedöma elevernas olika prestationer, men är undervisningen länkad så att lärandemål, genomförande och bedömning, logiskt hänger samman underlättar det för både lärare och elever. Bedömning är ju inte en isolerad företeelse, utan en del av en större helhet.
Birgit:
- De studenter jag undervisar har med sig tidigare studier inom teknik och de kurser jag deltar i är därför oftast inom teknikdidaktik. Då lyfter vi speciellt teknikutvecklingsprocessen/designprocessen eller tekniska system och systemförståelse som innehåll i koppling till att planera, genomföra och bedöma elever formativt och summativt i undervisningen.
3. Bedömning kan ibland upplevas som en av de mest utmanande delarna i läraruppdraget. Vilka frågor och svårigheter kring bedömning i teknik brukar väckas? Och har ni några svar eller lösningar?
Roger:
-Jag har nog inte svar men jag upplever att studenternas ibland begränsade kunskaper i teknik före kursen medför att det är svårt att få ett djup i diskussionen kring bedömning. Att få in bredden av teknik i bedömningen är en utmaning.
Helena:
-När studenterna är lärare kommer de att undervisa på högstadiet och gymnasiet, så det är viktigt att vi fördjupar oss i syftet med bedömning och betygssättning. Vi går igenom hur lärare kan stötta elevernas kunskapsutveckling genom användning av formativ bedömning. När vi pratar om formativ bedömning behöver de också få en klar förståelse för hur den slutgiltiga betygsättningen integreras i undervisningen. Ibland kommer det också upp frågor från studenterna angående vilka konsekvenser det kan få när teknikämnet saknar ett nationellt prov.
Birgit:
-Frågor och diskussioner kring rättssäker bedömning kommer ofta upp i teknikkurserna, speciellt efter att studenterna första gången genomfört en längre VFU period. Här lyfter studenterna frågor kring att arbeta praktiskt i klassrummet och kring grupparbeten och hur man bedömer olika elevers kunskaper utifrån att de arbetat i grupp. I undervisningen behöver vi då ta upp bedömning i anslutning till både ett speciellt ämnesinnehåll eller till hur man som lärare på olika sätt kan stötta elevernas kunskapsutveckling. Det kan handla om olika sätt att ställa frågor eller vilken typ av stöttning som läraren ger.
Berätta om er!
Roger Andersson
Roger Andersson, universitetsadjunkt och lärarutbildare på Mälardalens universitet.
Jag är gymnasielärare i botten inom Fysik, Matematik och Historia och har även läst kurser i Teknik. Jag har arbetat i skolväsendets alla stadier från förskola till lärarutbildning via några år på gymnasiet. Jag undervisar även KPU-studenter.
Helena Isaksson Persson, Helena Isaksson Perssondoktorand och universitetsadjunkt vid Lärande i STEM, KTH. Jag påbörjade mina doktorandstudier 2021 och har arbetat på teknikprogrammet i 10 år, främst på inriktningen design och produktutveckling. Jag är ämneslärare på gymnasienivå i ämnena Teknik, Digitalt skapande, Estetisk kommunikation, Medieproduktion, Visuell kommunikation. Mina intresseområden är undervisning och lärande inom teknikämnet på grundskola och gymnasium.
Birgit Fahrman, Birgit Fahrman universitetsadjunkt vid Lärande i STEM, KTH. Programansvarig (PA) för KPULU, Kompletterande pedagogisk utbildning för de med ämneskunskaper.
Undervisar inom KPU programmets olika kurser. Ämneslärare i teknik och matematik mot grundskolans år 7–9.
Läs mer om bedömning i grundskolan Här hittar du läraren Kajsa Duvbäcks tankar och länkar till Skolverket om bedömning.
Vill du bli tekniklärare eller fortbilda dig inom teknikämnet? Vi har sammanställt en lista med lärosäten som erbjuder lärarfortbildning.