Det första som möter en på VisAdapts webbsida är en Google-karta där huset snabbt lokaliseras när adressen skrivs in. Sedan kommer några enkla valfrågor om husets byggmaterial och hur trädgården och det omgivande landskapet ser ut. Baserat på detta kommer information upp om förväntade klimatrisker på denna plats. Därefter ger hemsidan svar på både vad huset riskerar att drabbas av och vad som kan göras för att förhindra det. Tidsperspektivet är 40-60 år.
Forskarna bakom VisAdapt har jobbat mycket med att göra verktyget så enkelt som möjligt, berättar Erik Glaas, projektledare och forskare vid CSPR, Centrum för klimatpolitisk forskning. Att informationen ska vara relevant, enkel och överskådlig har varit viktigt. I början hade vi fler målgrupper, men det har vi snävat av efterhand just för att hamna på rätt nivå i informationen. Arbetet med att utveckla VisAdapt inleddes 2012. Uppdraget kom från försäkringsbranschen och gick via Toppforskningsinitiativet till forskare i tre nordiska länder, Sverige, Norge och Danmark.
-Försäkringsbolagen förstod tidigt vad klimatförändringarna skulle kunna innebära, inte minst för deras åtaganden gentemot husägare. De satte av en krona per hemförsäkring för att stödja forskning om hur klimatrisker kan minimeras. Utvecklingsarbetet har gjorts i samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Norges naturvetenskapliga och tekniska universitet, Trondheim och Århus Universitet, samt försäkringsbolagen If, Gjensidige, Trygg-Hansa/Codan och Tryg Försäkring. Med hjälp av olika testgrupper i de tre länderna har det gradvis förfinats.
Det bygger på regionala scenarier, utarbetade vid SMHI, över den troliga förändringen av klimatet i Norden under de närmaste 40–60 åren. Riktlinjerna för klimatanpassning har samlats in från myndigheter, kommuner och försäkringsbolag. Råden som ges handlar till exempel om hur man undviker vattenläckor, översvämning, röta och höga inomhustemperaturer. Hösten 2014 introducerades VisAdapt och idag hittar man lätt dit via flera försäkringsbolags och myndigheters hemsidor. Ett knappt år efter starten har 20 000 husägare använt sig av det. Men forskarna har fler idéer om hur det kan fortsätta utvecklas och spridas.
-Dels vill vi göra det ännu mer överskådligt, exempelvis genom att visualisera förslagen på åtgärder, säger Erik Glaas. Vi vill också utveckla det för fler användningsområden. Via beslutsarenan skulle till exempel kommunala beslutsfattare kunna ha nytta av det.
Projektet finansieras av Toppforskningsinitiativet inom ramen för Nordic Centre of Excellence (NCoE) NORD-STAR.
Forskarna bakom VisAdapt har jobbat mycket med att göra verktyget så enkelt som möjligt, berättar Erik Glaas, projektledare och forskare vid CSPR, Centrum för klimatpolitisk forskning. Att informationen ska vara relevant, enkel och överskådlig har varit viktigt. I början hade vi fler målgrupper, men det har vi snävat av efterhand just för att hamna på rätt nivå i informationen. Arbetet med att utveckla VisAdapt inleddes 2012. Uppdraget kom från försäkringsbranschen och gick via Toppforskningsinitiativet till forskare i tre nordiska länder, Sverige, Norge och Danmark.
-Försäkringsbolagen förstod tidigt vad klimatförändringarna skulle kunna innebära, inte minst för deras åtaganden gentemot husägare. De satte av en krona per hemförsäkring för att stödja forskning om hur klimatrisker kan minimeras. Utvecklingsarbetet har gjorts i samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Norges naturvetenskapliga och tekniska universitet, Trondheim och Århus Universitet, samt försäkringsbolagen If, Gjensidige, Trygg-Hansa/Codan och Tryg Försäkring. Med hjälp av olika testgrupper i de tre länderna har det gradvis förfinats.
Det bygger på regionala scenarier, utarbetade vid SMHI, över den troliga förändringen av klimatet i Norden under de närmaste 40–60 åren. Riktlinjerna för klimatanpassning har samlats in från myndigheter, kommuner och försäkringsbolag. Råden som ges handlar till exempel om hur man undviker vattenläckor, översvämning, röta och höga inomhustemperaturer. Hösten 2014 introducerades VisAdapt och idag hittar man lätt dit via flera försäkringsbolags och myndigheters hemsidor. Ett knappt år efter starten har 20 000 husägare använt sig av det. Men forskarna har fler idéer om hur det kan fortsätta utvecklas och spridas.
-Dels vill vi göra det ännu mer överskådligt, exempelvis genom att visualisera förslagen på åtgärder, säger Erik Glaas. Vi vill också utveckla det för fler användningsområden. Via beslutsarenan skulle till exempel kommunala beslutsfattare kunna ha nytta av det.
Projektet finansieras av Toppforskningsinitiativet inom ramen för Nordic Centre of Excellence (NCoE) NORD-STAR.
