Klimatförändringar, matsäkerhet och knappa resurser inom jordbruket 

Hur knappa naturresurser hanteras är ett av de två huvudspåren i min forskning där jag fokuserat på fosfor som en globalt knapp resurs. Det andra huvudspåret är hur vi kan underlätta för planerare och beslutsfattare i en komplex verklighet med ett överflöd av information och där samarbete krävs över sektors- och ämnesgränser. Visualisering är en kraftfull metod för beslutsstöd som jag har varit med om att utveckla i flera projekt. 

Frågan om hur vi hanterar knappa naturresurser har varit central i min forskning allt sedan doktorsavhandlingen. I den gjorde jag en historisk jämförelse av markanvändning för matproduktion och flöden av fosfor och kväve. Med urbanisering och centralisering har vi byggt upp sårbara system för matproduktion där kretsloppen inte sluts. Istället spolas värdefulla resurser som fosfor ut i sjöar och hav där de orsakar problem. Samverkan behövs mellan regioner och olika sektorer. Det är en central slutsats i min forskning. Frågan om hur vi hanterar knappa resurser går inte att lösa enbart inom jordbrukssektorn, den inbegriper också exempelvis distribution, livsmedelsindustrin och vattenhantering. Jordbruket står inför ytterligare en stor utmaning; att anpassa sig till ett förändrat klimat. Även om lösningarna ofta är lokala krävs en övergripande kunskap och förståelse för att hitta och tillämpa dem.

Fosfor – brist och sårbarhet

Tillsammans med internationella kollegor forskar jag om fosfor, en globalt knapp resurs som behövs som gödningsmedel inom jordbruket. Vi har bland annat studerat olika scenarier för den globala tillgången och efterfrågan av fosfor och hittat synergier mellan en hållbar fosforhantering och andra hållbarhetsutmaningar. Vi har också utvecklat ett ramverk för att kunna analysera sårbarheten när det gäller fosfor.

Interaktiv visualisering för beslutsstöd

Hur kan data från olika specialistområden vägas ihop och utforskas gemensamt? Inom områden som klimatförändringar och sårbarhet inom jordbruket handlar det dessutom ofta om stora mängder data som kan vara svåra att överblicka och ta till sig. Ett svar är visualisering och där utvecklar jag tillsammans med mina kollegor flera olika metoder och visualiseringsverktyg. VisAdapt och Norrköpings Beslutsarena är två exempel (se länkar nedan). Med hjälp av beslutsarenan kan olika scenarier och resultat av olika åtgärder enkelt jämföras. Det är ett nytt angreppssätt för att skapa en bättre dialog genom interaktivitet, i olika forum. Det är även ett spännande forskningsområde att studera hur planerings- och beslutsprocesser påverkas med dessa nya verktyg.

Resurshantering, markanvändning och jordbruk i de nordiska länderna

Hur olika faktorer som klimatförändringar, resursanvändning och jordbruksproduktion är länkade till och påverkar varandra är ämnet för ett projekt, ”Missanpassning inom nordiskt jordbruk”. Vi studerar det utifrån sårbarhet och kapacitet till anpassning och kommer även här att använda interaktiv visualisering och dessutom spelmetodik.  

Norrköpings Beslutsarena

Forskningsprojekt

Publikationer

CV

Akademisk examen och uppdrag

  • 2014 
    Universitetslektor vid Tema Miljöförändring, Linköpings universitet 
  • 2014 
    Föreståndare för Norrköpings Beslutsarena 
  • 2014
    Forskarassistent, Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings universitet
  • 2005 
    Filosofie Doktor vid Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings universitet. Avhandling 'Environmental Imprint of Human food Consumption'.

 

Undervisning

  • Mastersprogrammet ’ Science for Sustainable Development’, där jag leder kursen ’’Visualizing Climate Change’’ (7.5 ECTS)
  • Miljövetarprogrammet
  • Tematisk naturvetenskap
  • Geografi

Handledning/bihandledare

  • Lotten Wiréhn
  • Martin Karlsson
  • Anne Gammelgaard Ballantyne

Relaterade forskare

Relaterat Innehåll