Att skapa populärkulturella möten i fritidshemmet

Pojkar tittar på en ipad.

På fritidshemmet utvecklar barn sin identitet och lär sig olika sätt att vara. Populärkultur sätter skapande och språk i centrum och ger en god möjlighet för elever och pedagoger att mötas. Vi undersöker hur kultur kommer till tals på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om barns och vuxnas konstruktioner av populärkultur i fritidshemmets praktik. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande preliminära frågeställningar:

  • Vems kulturella uttryck kommer till tals på fritidshemmet?
  • Vilka kulturella möten görs på fritidshemmet?
  • Vilka möjligheter har barn att möta olika kulturella uttryck på fritidshemmet?
  • Hur används kulturella artefakter inom ramen för fritidshemmets verksamhet?

Populärkultur viktigt verktyg 

En del av arbetet som lärare i fritidshem innebär att bemöta den spänning som uppstår i mötet mellan olika populärkulturella intressen och värderingar hos olika elever, såväl som mellan elever och pedagoger. Nästan en halv miljon barn i åldrarna 6–12 år går i fritidshem varje vecka – motsvarande 56,7 % av alla barn i denna ålder – och denna siffra har stadigt ökat under de senaste tio åren (Skolverket, 2020). Syftet med fritidshemmets verksamhet är att ”erbjuda eleverna en meningsfull fritid […] att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra […,] ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara” (Skolverket, 2019, p. 22). Därför är det centralt för fritidshemmet att arbeta med språk, kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2019), och populärkulturen är en samlande kraft för detta. I denna studie fokuserar vi på hur barn får möjlighet att (sam)konstruera kultur med andra barn, och vuxna, i fritidshemmets verksamhet.

Kultur skapad av barn i fokus

Vi intresserar oss för populärkultur som en bred förståelse av barn, ungdomars, såväl som vuxnas, intressen av konst, litteratur, musik, spel och annat (Persson, 2002, 2000), såväl digitalt som analogt. Här fokuserar vi i första hand på två aspekter, som Mouritsen (2002) kallar för kultur av barn, alltså lekar, skapande av media och så vidare, som barn gör själva, och kultur med barn, där barn och vuxna är medskapare av kultur. Vi är intresserad av konstruktionen av det som vi kan kalla barns kulturella kapital (Bourdieu, 1993), deras kulturella kunskaper och förmågor (Bourdieu, 1993; se även Broady, 1988), och hur detta kapital förvaltas av personal i fritidshemmets verksamhet.

Observera barns interaktioner

I detta projekt studerar vi barns och vuxnas interaktioner på fritidshemmet och deras situerade konstruktioner av kultur, det vill säga artefakter och koncept som representerar idévärldar och värderingar, grundade i en social kontext (jmf. Berger & Luckmann, 1967). Då studiemiljön innefattar ett stort antal deltagare, olika rum som används på oförutsägbara sätt, och en hög grad av rörlighet mellan inom- och utomhusmiljö, så använder vi oss av fältobservationer av fritidshemspraktiken. Vi har observerat under de timmar av eftermiddagarna som eleverna befinner sig på fritidshemmet, samt under hela lovdagar. Utifrån fältobservationer kan vi få en inblick i verksamheten och vara deltagande forskare, och samtidigt störa verksamheten så lite som möjligt, och göra det möjligt för deltagare att undvika oss eller på andra sätt aktivt arbeta med ett flexibelt samtycke till deltagande. Det låter oss även samtala med deltagande lärare och elever i avslappnade former och på det sättet få en bättre förståelse för det som observeras.

Deltagande elever och lärare har lämnat sitt skriftliga samtycke till deltagande, och deltagande elevers vårdnadshavare har även godkänt elevernas deltagande (Vetenskapsrådet, 2002, 2017). I verksamheten som helhet finns även elever som ej deltar i studien, men dessa observeras ej, och inget skrivs om dem. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt med att se till att samtliga elever och lärare är bekväma med vår närvaro och trygga i att vi bara skriver om de som deltar i studien. 

I detta arbete intresserar vi oss för hur olika former av masskultur eller populärkultur (Persson, 2002, 2000) samkonstrueras och förhandlas av elever och pedagoger i fritidshemmets verksamhet. Forskning om fritidspedagogik är än så länge begränsat (Falkner & Ludvigsson, 2016), vilket gör att denna studie ökar kunskapen om kulturens betydelse för barn och vuxnas interaktioner på fritidshemmet. Vår studie gör på detta sätt även ett konkret forskningsbidrag till debatten om populärkulturens olika värden för ungas utveckling och utbildning (se till exempel Martinsson, 2015, 2018; Persson, 2002, 2000; Wallner, 2020) – i det här fallet när det gäller att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid.

Föreläsning

Pokémon eller Just Dance? Popkultur på fritidshem

Föreläsning med Lars Wallner 2022-12-22

Pokémon, Fortnite, Minecraft, Just Dance eller Magic the Gathering? De flesta av oss har en hobby eller ett intresse som vi delar med andra, men hur tar vi med oss detta till skolan eller fritidshemmet, och hur möts elever (och lärare?) med liknande intressen? I denna föreläsning pratar jag om hur elevers fritidsintressen kan fungera som bas för sociala relationer i fritidshemmets verksamhet.

Se föreläsningen i sin helhet


Publikationer

Schuler Braunschweig, P., Elvstrand, H., Kappler, C., Söderman Lago, L., Jansson, M., & Chiapparini, E. (2019). Teaching in Different Spaces: How Educators and Teachers Work Together in Full-Day Schools. In M. Schüpbach & N. Lilla (Eds.), Extended Education from an International Comparative Point of View (pp. 85-99). Springer.

Kontakt

Organisation