Jag disputerade 2017 på avhandlingen Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom som analyserar och diskuterar hur serier används för att skapa berättelser och berättande i klassrumsaktiviteter. Här analyseras videodata utifrån ett diskursivt-psykologiskt perspektiv och studien lyfter elevers och lärares konstruktioner av diskurser av serier och serieläsning. Resultatet av studien är utvecklandet av en serielitteracitet där deltagare diskuterar hur serier läses, deras personliga erfarenheter av att läsa serier och värdet därav, samt vad läsning innebär i relation till serier—kombinationen av sekventiella bilder, text, pratbubblor, m.m. Efter detta har jag arbetat med flera projekt som fortsätter att undersöka serier i pedagogisk praktik, men även breddat min forskning till andra former av populärkultur, jag har utvecklat min metodologiska repertoar, samt arbetat med deltagare i så gott som alla utbildningsformer.
Evolution i serieformat
Evolution introducerades som specifikt område för undervisning i läroplanen för åk 4-6 2022. I projektet Evolution i serieformat 2023-2026, arbetar jag tillsammans med Johanna Aringer, Kristina Danielsson (Stockholms universitet) och Ammie Berglund (Uppsala universitet) för att undersöka hur elever kan arbeta med området evolution i åk 4-6 med hjälp av en serietidning. Vi utgår här ifrån en serie som medlemmar i projektgruppen tagit fram, Katter på rymmen men även en rad andra multimodala undervisningsverktyg. Med hjälp av videoobservationer och annat insamlat material studerar vi hur elever skapar mening av det naturvetenskapliga innehållet med hjälp av seriemediet, och hittar nya sätt att uttrycka sina kunskaper i klassrummet. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet (diarienummer 2023-04108_VR).
Serier som verktyg för normkritiskt arbete
I projektet Trikåklädda hjältar, 2022-2025 arbetade jag och Robert Aman med att undersöka hur serietidningar och serieromaner kan användas i undervisning på högstadiet och gymnasiet. Genom videoobservationer fann vi att serietidningen kan innebära ett bra redskap för att uppmuntra elevers diskussioner kring olika normer som, till exempel genus, etnicitet, och klass. Samtidigt är serieformen en utmaning, då det kräver att läraren är insatt i seriemediet, såväl formatet som vilka berättelser som finns tillgängliga. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet (diarienummer 2021-05492_VR).
Populärkultur som innehåll i fritidshemmet
På fritidshemmet utvecklar barn sin identitet och lär sig olika sätt att vara. Populärkultur sätter skapande och språk i centrum och ger en god möjlighet för elever och pedagoger att mötas. I projektet Att skapa populärkulturella möten i fritidshemmet (2023) har jag och Magnus Jansson undersökt hur barns populärkultur kommer till tals på fritidshemmet. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om barns och vuxnas konstruktioner av populärkultur i fritidshemmets praktik. Projektet visar hur barns samtal om t.ex. musik, sociala media, YouTube, klädstil, m.m. blir ett relevant innehåll för fritidshemmets verksamhet, och samtidigt hur svårt det är för pedagoger i fritidshem att engagera sig i de diversifierade kulturpraktiker som barn har med sig från hemmet. Resultaten pekar också på vikten av fritidshemmet som mötesplats för barns olika fritidsintressen. Projektet finansierades med medel från Utbildningsvetenskap.
Nordic Symposium on Comics and Norm-Critical Perspectives
Symposiet ägde rum 18-19 juni 2024 på Wadströmska Villan i Norrköping. Syftet var att utforska användningen av serier som ett verktyg och material för att främja normkritiska diskussioner. Detta inkluderar läsning av serier som ett sätt för elever att diskutera och problematisera sin syn på social klass, kön, sexualitet, etnicitet och förmåga från olika perspektiv och skärningspunkten mellan sådana kategorier. Men också på de sätt som serierna själva tar upp frågor av normkritisk karaktär, inklusive representationer av ras, sexualitet, kön med mera. Deltagare från tio olika länder samlades under två dagar för att diskutera forskningsfrågor och intressen i relation till utbildning. Symposiet utmynnade i en forskningsantologi: Comics and Norm-critical Pedagogy: Gender, Sexuality, and Cultural Identity (Aman & Wallner, 2026).
Fiktion i pedagogisk praktik
I mitt projekt ”Läraren och litteraturen” så undersöker jag hur fiktion används inom lärarutbildningen för att arbeta med pedagogik och allmändidaktik. Fiktionens värde har varit omdiskuterat under en lång tid, där vissa menar att fiktion leder till bildning, empati och har andra positiva effekter. I mitt projekt undersöker jag först och främst om fiktion används, och i nästa steg hur fiktion används inom lärarutbildning, och hur fiktionen konstrueras som ett verktyg i samtal kring lärande och skola. Om du arbetar inom lärarutbildning med någon form av fiktion (litteratur, film, spel, m.m.) så får du gärna kontakta mig!
Pokémon eller Just Dance? Popkultur på fritidshem 2022
Pokémon, Fortnite, Minecraft, Just Dance eller Magic the Gathering? De flesta av oss har en hobby eller ett intresse som vi delar med andra, men hur tar vi med oss detta till skolan eller fritidshemmet, och hur möts elever (och lärare?) med liknande intressen? I denna föreläsning pratar jag om hur elevers fritidsintressen kan fungera som bas för sociala relationer i fritidshemmets verksamhet.
Se min föreläsning i sin helhet
Stereotyper under täcket 2022
I januari 2022 blev jag intervjuad i podden ”Stereotyper under täcket” om min forskning och ett kommande projekt om normkritik och serier.
Bat Universe 2021
I mars 2021 blev jag intervjuad av YouTube-kanalen Bat Universe om mitt arbete med serietidningar (och mina åsikter kring en lite mer specifik karaktär).
Bokmässan 2016
Se min föreläsning Serietidningen i klassrummet från Bokmässan 2016.
