Ända sedan den första lagen som reglerade behandling med assisterad befruktning infördes i Sverige år 1984 har det ofödda barnets intressen tillmätts betydelse. Då förbjöds exempelvis anonyma spermadonatorer med hänvisning till barnets rätt att få information om donatorn. Detta förbud gällde alltså en specifik form av behandling, men det ofödda barnets intressen användes i förarbetena till lagen också som ett argument för att begränsa behandlingens tillgänglighet för vissa sökande. Samkönade par fick rätt till behandling år 2005 och ensamstående kvinnor år 2016. Därutöver har det också ställts upp kriterier som rör de sökandes förmåga som föräldrar och då behandling ska ske med donerade könsceller ska en särskild prövning av de sökande sociala och psykologiska förhållanden göras.
Projektet är finansierat av FORTE och är ett samarbete med forskare från medicinsk fakultet.