Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar

Bilden visar 3D-rendering av icsi-processen (intracytoplasmisk spermieinjektion). — Foto: iStock Photo

Är det en rättighet att få biologiska barn? Ska behandlingen med assisterad befruktning vara tillgänglig för alla, eller bör tillgängligheten begränsas? Ska det ofödda barnets bästa bli avgörande och i så fall på vilket sätt? I det här projektet undersöks hur svensk lagstiftning och fertilitetskliniker hanterar dessa etiska dilemman.

Ända sedan den första lagen som reglerade behandling med assisterad befruktning infördes i Sverige år 1984 har det ofödda barnets intressen tillmätts betydelse. Då förbjöds exempelvis anonyma spermadonatorer med hänvisning till barnets rätt att få information om donatorn. Detta förbud gällde alltså en specifik form av behandling, men det ofödda barnets intressen användes i förarbetena till lagen också som ett argument för att begränsa behandlingens tillgänglighet för vissa sökande. Samkönade par fick rätt till behandling år 2005 och ensamstående kvinnor år 2016. Därutöver har det också ställts upp kriterier som rör de sökandes förmåga som föräldrar och då behandling ska ske med donerade könsceller ska en särskild prövning av de sökande sociala och psykologiska förhållanden göras.

Projektet är finansierat av FORTE och är ett samarbete med forskare från medicinsk fakultet.

Projektets delstudier

Reglerna om assisterad befruktning

Samhället har genom denna lagstiftning tagit på sig ett ansvar för de barn som kommer till genom assisterad befruktning. Projektet syftar till att analysera de ställningstaganden och argument som kommer till uttryck i de föreskrifter som reglerar tillträde till behandling med assisterad befruktning. Vidare undersöker vi vilka diskurser om till exempel presumtiva barns bästa och rättigheter, om betydelsen av genetiska band, om vuxnas reproduktiva rättigheter, om allas lika rättigheter till medicinsk behandling och om välfärdsstatens ansvar som ligger till grund för dessa ställningstaganden (delstudie 1).

Klinikpersonalens ställningstaganden

Föreskrifterna lämnar viss ledning, men de avgörande besluten beträffande huruvida en viss sökande bör medges behandling eller inte fattas på kliniknivå. Därför analyseras i projektet även de ställningstaganden, argument och diskurser som personal vid fertilitetskliniker ger uttryck för i samtal med kollegor (delstudie 2).

Bedömningar av föräldraförmåga

Hur avgör man då om en person som ännu inte är förälder har förmåga att ge barnet goda uppväxtförhållanden? I projektet kommer vi även att undersöka hur klinikerna arbetar med denna typ av bedömning, vilken information om de sökande som inhämtas, hur den värderas och vilka beslut som fattas (delstudie 3).

Om forskarna i projektet

Projektet genomförs i samarbete Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet samt Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Inspiration till projektet fick Gunilla Sydsjö och Judith Lind genom arbete med ett remissvar på en utredning om adoption då de upptäckte ett gemensamt intresse för bedömningar av föräldrapotential. Judiths intresse härstammade dels från en studie där hon jämförde vilken roll barnets bästa som argument spelade i föreskrifter och riktlinjer rörande adoption, assisterad befruktning och regleringen av den reproduktiva förmågan hos kvinnor med utvecklingsstörning efter 1975 och dels forskning om medgivandeutredningar vid adoption som hon bedriver tillsammans med Cecilia Lindgren.

Publikationer

Judith Lind (2020)

Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment

Reproductive BioMedicine Online , Vol.10 , s.19-27 Vidare till DOI

Evangelia Elenis, Agneta Skoog Svanberg, Pia Leandersson, Judith Lind, Gunilla Sydsjö (2020)

Access to infertility evaluation and treatment in two public fertility clinics and the reasons for withholding it: a prospective survey cohort study of healthcare professionals

BMJ Open , Vol.10 Vidare till DOI

Judith Lind (2019)

The rights of intended children. The best interests of the child argument in assisted reproduction policy

Childhood , Vol.26 , s.352-368 Vidare till DOI

Rätten att bli föräldrar

Lyssna på Judith Lind i Temapodden

Är det en rättighet att få biologiska barn och ska möjligheten att få assisterad befruktning vara tillgänglig för alla? Lyssna på Temapodden med Judith Lind.

Temapodden avsnitt 6: Rätten att bli förälder

Kontakt & forskargrupp

Projektledare

Övriga forskare i projektet

Agneta Skoog Svanberg

Med. dr.

Organisation

Tema Barn (TEMAB)

Vår utbildning och forskning handlar om barn och barndom med fokus på socialt samspel och språk, barns kultur och konsumtion och barndomens förändring i tid och rum. Målet är att bättre förstå barns och ungas perspektiv på sin omvärld.