Tekniskt naturvetenskapligt basår är en förberedande och behörighetsgivande utbildning på gymnasienivå, men som ges av ett universitet eller högskola. Under ett år läser den studerande in behörigheter i ämnen som matematik och fysik. För individen är basåret en möjlighet att byta inriktning, exempelvis från samhällsvetenskap till att kunna bli ingenjör. Året blir även ett viktigt steg in i universitetslivet genom möjligheten att lära känna lokaler, lärare och andra studenter.
Nationellt har basåret vuxit och andelen basårsstudenter på ingenjörsprogram har ökat. Basåret uppfattas som framgångsrikt, men det saknas fördjupad kunskap om basåret i Norrköping – om vilka som söker sig till basåret, varför de gör det och hur utbildningen påverkar deras studieval.
Projektets fokus på Campus Norrköping
Projektet fokuserar på Campus Norrköping och tar sin utgångspunkt i frågan: Vilka faktorer påverkar de studerandes beslut att läsa basår på Campus Norrköping och deras val av fortsatta studier? Syftet är att få veta mer om studenter från underrepresenterade grupper, faktorer som bidrar till kvarvaro samt vad som påverkar de studerandes framtida val.
Utmaningar som kräver djupare förståelse
Nationellt är intresset för exempelvis ingenjörsutbildningar relativt stort, men genomströmningen och kvarvaron kan vara ett problem, speciellt på utbildningar med mycket matematik. Detta innebär att rekrytering i sig inte räcker, det krävs också en djupare förståelse för vilka faktorer som gör att vissa utbildningsvägar, som basår, lyckas bättre med att skapa uthållighet och progression. Därför kan en djupare förståelse för vad som gör basåret lyckat också bli intressant i ett bredare perspektiv.
Projektet genomförs i tre delar: den första innehåller en enkät riktad till nya basårsstuderande, den andra följer en grupp basårsstuderande under ett läsår, och den tredje bygger på samtal i en fokusgrupp med studenter som tidigare gått basår.
Ökad förståelse för studenters val
Genom projektet avser vi bidra till en ökad förståelse för studenters val och förutsättningar. Dessutom kan projektet ge underlag för framtida strategiska insatser på Campus Norrköping, som även Norrköping som kommun kan ha nytta av. Det kan handla om faktorer som breddad rekrytering och kvarvaro. På sikt kan projektet bidra till en högre utbildningsnivå i kommunen.
Projektet finansieras av Norrköpings fond för forskning och utveckling och pågår i 18 månader under perioden 2026–2028. Tillväxt- och utvecklingskontoret i Norrköping är en samverkanspartner.
