Hur beskriver vårdtagare sina erfarenheter med att leva med andra gradens förlossningsbristningar och hur beskriver vårdgivare sina erfarenheter med att arbeta med desamma? Vilka attityder och normer kommer till uttryck i deras berättelser? I det här projektet besvarar vi dessa frågor och undersöker utifrån dem hur vården inom detta område kan förbättras.
Uppskattningsvis drabbas 78% av alla kvinnor som föder barn i Sverige av andra gradens förlossningsbristningar (bristningar i mellangård eller vagina som behöver sys) som kan påverka både fysisk och psykisk livskvalité. Förlossningsbristningar har de senaste åren har dessa skador fått ökad uppmärksamhet men forskning som tar sin utgångspunkt i berörda kvinnors perspektiv är dock alltjämt begränsad.
Erfarenheter, attityder och förbättringsmöjligheter
Genom att visa på betydelsen av vårdsökares och vårdgivares perspektiv på andra gradens förlossningsbristningar och attityder till kvinnlig kroppslighet och kroppsliga funktioner i vårdens vardag fyller detta projekt nuvarande kunskapsluckor. Projektet syftar till att undersöka vårdsökares och vårdgivares erfarenheter och attityder och hur dessa formar, och formas av, information, behandling och vårdmöten. Syftet är också att visa på skillnader i sådana erfarenheter och attityder, hur de kan förstås, och problematiseras för att förbättra vården.
Med teoretiska verktyg från medicinsk sociologi, genusteori och medicinsk humaniora analyserar projektet i) djup-intervjuer med vårdsökare och vårdgivare, ii) utbildningsmaterial och riktlinjer för vården av förlossningsbristningar, iii) deltagande observationer vid workshops med vårdpersonal, patientrepresentanter och policy utvecklare.
Vård på lika villkor och betydelsen av medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
Projektet lyfter fram hur vårdsökares och vårdgivares erfarenheter och perspektiv kan synliggöras och komma till användning för att förbättra vården och bidra till vård på lika villkor. Genom att analysera erfarenheter och vård av förlossningsbristningar i relation till medicinska och samhälleliga kontexter, bidrar projektet också till att nyansera diskussionen kring samhällsvetenskaps och humanioras roll i arbetet med att skapa en jämställd vård. Projektets resultat omsätts i praktiken i form av ett digitalt info-kit för vårdsökare, vårdgivare och en intresserad allmänhet.
Finansiär: Forte
Projektperiod: 2021 - 2023
