Lisa Guntram

Centrala idéer och strukturer i hur medicinsk verksamhet organiseras skapar en sorts “idealpatient”. Standardisering, normalisering och patientaktivering passar vissa patienter men skapar problem för andra personers kroppar, behov och sätt att vara.

Denna serie av tre konstverk är en kommentar om hur medicinen skapar sina egna “besvärliga patienter”. Den kan också fungera som en möjlighet för kritisk reflektion över hur vårdpersonal och patienter tillsammans använder sina kunskaper för att möjliggöra bättre vård och över den fortsatta tid, det utrymme och det förtroende de behöver för att kunna göra det.

Digital konst

Sara-Lovise Ask Ewertson (@sara.lovise)

Idé och utveckling

• Jelmer Brüggemann (Institutionen för Tema och Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, Linköpings universitet)
• Lisa Guntram (Institutionen för Tema och Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, Linköpings universitet)
• Ann-Charlotte Nedlund (Institutionen för hälsa, medicin och vård och Prioriteringscentrum, Linköpings universitet)

Finansiering

Konstprojektet möjliggjordes med stöd av programmet Verifiering för Nyttiggörande vid Linköpings universitet och forskningsprojektet ”Vad klagar du på?”, finansierat av Vetenskapsrådet (nr. 2020-01594).

Underlag

Konstprojektet är baserat på följande bokkapitel: Brüggemann, J., Guntram, L. and Nedlund, A.-C. (2023) The ‘difficult patient’ – Dominant logics and misfits in medicine. In Liamputtong, P. (ed) Handbook of Social Sciences and Global Public Health. Cham: Springer. pp. 1-14.

Patienters klagomål har en viktig plats i vårdens utveckling. Det pågår stora omställningar inom svensk sjukvård för att på bästa sätt hantera klagomål, där en mer direkt kommunikation mellan patient och vårdgivare är centralt. Vårdmöten lyfts fram som viktiga tillfällen för att öka patienters förtroende och deras vilja att lämna klagomål.

Klagomålshantering handlar främst om hur ”formella”, skriftliga klagomål på systematiska sätt kan bidra till vårdens utveckling. Vårdmöten är centrala, men hur verbal kritik eller ”informella” klagomål påverkar vårdmöten är en blind fläck i pågående omställningar och i internationell forskning. Det är än mer problematiskt givet att studier visat på spänningar i vårdmöten där patienter tar en aktiv roll. Mot denna bakgrund var syftet med projektet att studera betydelsen av verbal patientkritik i vårdmöten och dess potential att förbättra vårdens kvalitet och jämlikhet.

Projektet analyserade patienters och vårdgivares erfarenheter av och förväntningar på hur och kring vad kritik ska uttryckas samt hur patientens sociala position här spelar roll. Vi studerade också hur patientkritik används i kvalitetsförbättring på kliniknivå och i relation till formella klagomålssystem.

Metodologiskt tillämpade projektet en kvalitativ och interaktiv design. Material inhämtades på två kliniker i olika regioner, där vi även samlade in policydokument på olika nivåer. På varje klinik gjorde vi kvalitativa intervjuer med patienter och vårdgivare. Vi genomförde och observerade också en form av dramaworkshops med patientrepresentanter och personal där deltagare bjöds in till att utforska komplexa situationer där patienter uttrycker kritik.

Projektet var ett samarbete mellan forskare från Institutionen för Tema och Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.

Projektfakta

Finansiär: Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Forskare: Jelmer Brüggemann (projektledare), Lisa Guntram och Ann-Charlotte Nedlund

Ny reproduktionsteknologi öppnar nya dörrar för ofrivilligt barnlösa kvinnor, men innebär också nya utmaningar av såväl social och etisk karaktär. Projektet ”En livsviktig gåva” utforskade sådana utmaningar med fokus på utvecklingen av livmodertransplantation-IVF i Sverige utifrån olika aktörers perspektiv.

Hösten 2012 gjordes världens första systematiska försök att transplantera en livmoder från en levande donator. Nio kvinnor med diagnosen livmoderinfertilitet, vilket innebär att livmodern inte existerar eller inte kan bära en graviditet, fick då en livmoder av sin mamma, av en släkting eller av en vän. Operationerna gjordes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Två år senare hade sju av kvinnorna fått embryon överförda till den transplanterade livmodern och samma år föddes det första barnet som ett resultat av behandlingen. Sedan den har det rapporterats att runt 100 transplantationer genomförts och att 40 barn har fötts, världen över.

Hur föreställningar kommer till uttryck

I det här projektet studerades utvecklingen av livmodertransplantation-IVF utifrån olika involverade aktörers perspektiv. Syftet var att undersöka hur sociala och kulturella föreställningar kommer till uttryck, förstärks och utmanas i denna utveckling. Projektet undersökte hur olika aktörer talar om och skapar mening kring utvecklingen av livmoderstransplantation-IVF i relation till föreställningar om in/fertilitet, graviditet, kroppslighet, kön och medicinsk teknikutveckling. Projektet syftade också till att problematisera hur vård, behov och policys förstås och formas i utvecklingen av livmodertransplantation-IVF.

Utveckling av vård och policys

Projektet har visat hur olika typer av förgivettagande i utvecklingen av livmodertransplantation-IVF både formar policys och hur individer förhåller sig till livmodertransplantation som en möjligt behandlingsalternativ (Guntram 2020; Guntram and Williams 2018). Dessa praktiker är givetvis inte identiska men och måste bedömas utifrån dess unika karakteristiska och kontext men deras paralleller gör det också tydligt att livmodertransplantation-IVF med levande donatorer inte nödvändigtvis utgör ett mer etiskt alternativ än altruistiskt surrogatmödraskap. Vidare har projektet visat på relationella och könade aspekter av livmodertransplantation-IVF och bidragit till att fördjupa och nyansera diskussioner kring risker, fördelar, vård och stöd. Genom kvalitativa analyser intervjuer med kvinnor i målgruppen för livmodertransplantation-IVF har projektet visat på förhandlingar, förväntningar och komplexiteter som ställs på sin spets i sökandet efter en donator. Det har också visat på hur kvalitativa analyser av dessa kvinnors berättelser synliggör hur normer om kvinnlighet, reproduktiva rättigheter och medicinsk innovation sammanflätas med föreställningar om kvinnors motiv för att överväga livmodertransplantation-IVF.

Projektfakta

Projektets titel: En ”livsviktig” gåva? En sociokulturell studie av involverade parters perspektiv på levande livmodertransplantation mellan närstående.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektledare: Lisa Guntram

Publikationer

• Guntram L (2021) May I have your uterus? The contribution of considering complexities preceding live uterus transplantation. Medical Humanities 47(4): 425–437. DOI: 10.1136/medhum-2020-011864.
• Guntram, L (2022) Reproduction and beyond. Imaginaries of uterus transplantation in the light of embodied histories of living life without a uterus. In Shaw, R. M. (Ed.) Reproductive Citizenship: Technologies, Rights and Relationships. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan.
• Guntram L and Williams NJ (2018a) Livmodertransplantation med levande donator – etiskt dilemma? Läkartidningen 115(FEXT).
• Guntram L and Williams NJ (2018b) Positioning uterus transplantation as a ‘more ethical’ alternative to surrogacy: Exploring symmetries between uterus transplantation and surrogacy through analysis of a Swedish government white paper. Bioethics 32(8): 509–518. DOI: 10.1111/bioe.12469.

Hösten 2012 genomfördes världens första försök att transplantera en livmoder från en levande donator till en närstående mottagare då en dotter fick en livmoder av sin mamma. Utvecklingen har sedan dess gått framåt i Sverige och runt om i världen runt om i världen. Projektet ”Forma(nde) etik - Livmodertransplantation i svensk media” analyserade hur denna utveckling presenteras och diskuteras i svensk dagspress, i Läkartidningen och i Dagens Medicin, under tidsperioden 1998-2016.

Syftet med projektet var att undersöka vilka etiska aspekter av livmodertransplantation som lyfts fram och diskuteras och hur det görs. Hur bidrar media till att forma synsätt på vad som är etiskt centralt och vad som inte är det, genom de sätt som livmodertransplantationerna framställs på och berättas om? I vår analys visade vi hur särskilda antaganden, normer och värden utrycker och används för att underbygga specifika positioner i debatten och hur vissa subjekt, önskningar, och risker osynliggörs eller utesluts. Utifrån detta visade vi också på eventuellt etiskt problematiska aspekter av vissa frågor och av hur vissa frågor diskuteras.

Projektfakta

Projekttid: 2015-2016

Finansiär: Linköpings universitet och Riksbankens Jubileumsfond via Zeilers Pro Futura Scientia fellowship.

Forskare: Kristin Zeiler (projektledare) och Lisa Guntram

Publikationer

Guntram L and Zeiler K (2019) The Ethics of the Societal Entrenchment-approach and the case of live uterus transplantation-IVF. Medicine, Health Care and Philosophy 22(4): 557–571. DOI: 10.1007/s11019-019-09891-w.