Istället för många olika visualiseringar och beräkningsverktyg sammanför BIM all data om nybyggnationsprojekt i en och samma programvara. Modellerna kan dessutom effektivisera energiberäkningar av byggnadens energianvändning och hålla dem mer aktuella genom automatiska uppdateringar i efterhand under projekteringsfasen. BIM anses ha många fördelar genom effektivisering av arbetsprocesser och möjligheten till visualisering av hur byggnaden kommer att se ut redan innan det är färdigt. Samtidigt finns det forskning som visar på att BIM skapar nya problem med oklara arbetsroller och otydlig ansvarsfördelning.
Eftersom alla data förs in i samma programvara kräver detta mer synkronisering mellan de ingående aktörerna i projektet. Detta forskningsprojekt kommer att studera hur arbetet kring BIM organiseras och vilken påverkan detta digitala verktyg har för hur energifrågor behandlas av de professionella aktörerna. Studien byggs upp av två delprojekt. Det första delprojektet består av en enkät och intervjustudier av företag med erfarenhet av att arbeta med BIM. Denna studie kommer att undersöka vanliga utmaningar och fördelar med BIM. Andra delstudien bygger på en fallstudie av ett nybyggnadsprojekt där BIM används. Genom en djupgående fallstudie och etnografiska metoder kan en efterfrågad insyn ges över hur BIM används i praktiken.
Studien fokuserar på BIM i relation till energiberäkningar, såväl organisatoriskt som kunskapsmässigt och ur ett användarperspektiv. Studien kommer visa vilka kunskapsluckor som finns i hanteringen av energi via BIM samt ge rekommendationer riktade till projektledare, konsulter samt andra involverade aktörer för hur arbetet med energiberäkningar i BIM lämpligast organiseras. Resultaten kommer att spridas genom samarbetspartners, vetenskapliga publikationer och en populärvetenskaplig rapport.
Projektet finansieras av Formas - öppna utlysningen för framtidens forskningsledare. Forskare i projektet: Maria Eidenskog och Réka Andersson (IEI).
Projekttid: 2019-2022.
