Cardiodiet – är medelhavskost bättre än lågfettkost vid kranskärlssjukdom?

Medelhavskost
Medelhavskost      

Minskar råd om en medelhavskost, med lägre innehåll av kolhydrater än råd som bygger på 'Nordiska Näringsrekommendationer', risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?

Patienter som har haft hjärtinfarkt eller svår kärlkramp omhändertas av sjukgymnast, sjuksköterska samt dietist på hjärtrehabiliteringen vid vårdenheterna på kardiologen i Linköping, Norrköping samt på Ryhovs sjukhus i Jönköping sedan de vårdats på respektive kardiologenhet.

Det är dock oklart vilka specifika kostråd man skall ge för att optimalt minska riskerna vid kranskärlssjukdom idag, då det saknas aktuella studier som undersökt effekterna av olika kostråd mot bakgrund av modern vård innefattande såväl medicinering och ofta förekommande korrigerande kranskärlsingrepp. Förstadier till diabetes eller regelrätt diabetes förekommer hos en mycket stor andel av patienterna som vårdas på hjärtintensiv i Sverige och kopplar starkt till flera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. 

Jämförande studie om olika kostråd till hjärtpatienter

Kostråd medelhavskostFoto: Emma Busk WinquistVi jämför två olika kostråd på kranskärlssjuka patienter, med eller utan diabetes, som får rådgivning och information på Hjärtrehabiliteringarna vid Linköpings universitetssjukhus, på Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Vi använder ett liknande upplägg som fungerat tillfredsställande i "Västkoststudien".

Forskningsprotokollet är särskilt designat så att det ska vara lätt att tillämpa i klinisk rutin. Kontrollkostens råd skall vara de som man brukar ge information om idag på de aktuella enheterna och som innehåller ca 45-60% av energin från kolhydrater enligt Nordiska Näringsrekommendationer 2012.

De nya kostråd som vi vill undersöka effekterna av är inriktade på medelhavs-inspirerade matvaror såsom olivolja, tomater och bönor, med en rekommendation att gärna äta nötter, f.f.a. valnötter men också mandlar och hasselnötter såsom i PREDIMED-studien ovan. Vi kommer inte specifikt att rekommendera ökat intag av mättat fett från källor som smör och grädde. Vi kommer inte heller kopiera upplägget med att sponsra med extra nötter eller olivolja som man gjorde i PREDIMED, eftersom detta skulle var svårt att implementera i rutinvård.

Det är effekterna av två olika råd som studien syftar till att undersöka. Kolhydratintaget i medelhavkostgruppen skall rekommenderas vara lägre än i kontrollkosten och utgöra 25-30% av energin. Råd om kalorirestriktion ges bara om patienten själv önskar. Vid besöken hos dietist delas måltidsförslag samt recept ut och en och samma ”centrala” dietist är tillgänglig för frågor mellan de ordinarie besöken.

Utöver dietistråden för den kost man lottats till så bjuds man in med cirka 3 månaders intervall till gruppträffar med föreläsningar och information på samma sätt som vi gjorde i vår studie Västkost, i en lokal som ligger geografiskt nära deltagarna. Information kommer här att ges av både läkare och dietister. Målet är att i första hand undersöka om medelhavskostens råd minskar diabetesutvecklingen, eller hos de som redan har diabetes, om det sänker HbA1c. Blodlipider, kroppsvikt och livskvalitet med tillämpliga enkäter följs också årligen.

Vi planerar också att specifikt se om det föreligger skillnader i effekter och upplevelser på män och kvinnor. En validerad kostenkät används för att undersöka kostmönstret före och efter de olika råden. Vi planerar också via de register som hjärtrehabiliteringarna arbetar inom att samla in information om nya fall av kranskärlssjukdom, stroke och mortalitet. Vi söker också ut data från Socialstyrelsens register för mortalitet och sjukhusvård för att täcka in patientkategorier som inte fångas via hjärtrehab.registren SWEDEHEART/SEPHIA.

Studietid och omfattning

Studietiden planeras till 3 år i första hand men data från register om sjuklighet pågår tills vidare. Vi räknar med att behöva samla in data från cirka 1200 personer för att kunna få statistiskt relevanta resultat och om cirka 60% av de som passerar hjärtrehabiliteringarna på de planerade sjukhusen accepterar att delta så är den siffran uppnådd efter tre år (400/år). Målet är också att öka basen för rekrytering till andra sjukhus i till exempel Småland, vilka vi ofta samarbetat med i olika projekt om vi får tillräckligt med forskningsmedel.

Enligt aktuella siffror har 2/3 av patienter i Sverige med kranskärlssjukdom tidigare okänd diabetes eller prediabetes. Vi räknar med att HbA1c skall vara tillräckligt känsligt som diagnostiskt verktyg eftersom uppföljningen är flerårig. Det är ju också huvudsakligen HbA1c och inte fasteglukos eller glukostoleranstest som utgör behandlingsmål. Via enkäter fångar vi också in data om man fått diabetesdiagnos och detta valideras fortlöpande. 

När studien väl löper på med bra logistik, vilket bör kunna bli under hösten 2016, planerar vi en substudie på 100-200 av deltagarna. Vi kommer på dessa deltagare undersöka effekter på subklinisk inflammation, på trombocytfunktion samt mäta serum-halter av vitaminer och antioxidanter som finns i medelhavskost. Detta kommer göras i samarbete med professor Tomas Lindahl utöver Lena Jonasson och kardiolog Joakim Alfredsson. 

Finansiering

Studien finansieras av:

  • Hjärt-Lungfonden
  • ALF
  • US Forskningsstiftelser
  • FORSS

Forskningsledare
Visa/dölj innehåll

Övriga forskare inom projektet
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll

Organisation
Visa/dölj innehåll