Jag forskar om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Jag undersöker hur blodsockerreglering, blodfetter, bukfetma och andra riskfaktorer påverkas av vad vi äter och dricker och hur vi tränar eller fryser.
Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes
Hur påverkar vår kost, träning och andra livsstilsfaktorer risken för att vi ska drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, fetma eller diabetes?
Min aktuella forskning handlar till stor del om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Jag undersöker exempelvis hur blodsockerregleringen, blodfetter, bukfetma och andra riskfaktorer påverkas av vad vi äter och dricker och hur vi tränar eller fryser.
Jag har undersökt effekter av att äta stora mängder snabbmat under 4 veckor, en studie som genererat såväl drygt 10 vetenskapliga publikationer såsom TV projekt med BBC (Why are thin people not fat?). Jag har studerat ökat intag av rödvin i en lottad och förhållandevis stor studie där också alkohol”mängd” (etyglukuronid) i håret undersökts. Senare analyser från samma undersökning visade att blodprovet fosfatidyletanol också är ett mycket känsligt sätt att beräkna mer långsiktigt alkoholintag. Vidare har jag undersökt överintag av hamburgare ihop med träning samt blåbärstillskott ihop med löpträning och dessutom har smågodis i stora mängder visat sig mindre bra att höja metabolismen än jordnötter.
Korta fakta om mig
CV
1996 Dubbelspecialist i endokrinologi och internmedicin, Linköping
1997 Disputation (Ambulatorisk blodtrycksmätning och det metabola syndromet)
1998-99 Postdok på National Institute of Health, NHLB i USA via amerikanskt stipendium. Studerade molekylärbiologiska tekniker.
1999 Stipendium från SSMF som möjliggjorde fortsatt forskning parallellt med kliniskt arbete. Mina tre första doktorander disputerade alla tre på projekt som innefattade den i Linköping utvecklade tekniken att transfektera primära humana fettceller så att molekylärbiologiska metoder blev möjliga att använda.
2002 Docent
2008 Professor i Internmedicin, ssk endokrinologi
Övriga uppdrag
Jag har deltagit i två SBU-utredningar (Hemblodtryck resp. Mat vid fetma).
Jag undervisar frekvent på Läkarprogrammet vid Linköpings universitet och är medförfattare och redaktör för åtskilliga läroböcker.
Jag har också gett ut en populärvetenskaplig bok; ”Ät upp till bevis”.
Jag är redaktör för tidningen Vaskulär medicin som ges ut av Svenska föreningen för hypertoni, stroke och vaskulär medicin.
Jag är ämnesföreträdare för Internmedicin inklusive endokrinologi och diabetologi samt lungsjukdomar.
Forskning om diabetes typ 2, brunt fett och högfettskost.
Tillsammans med professorerna Carl Johan Östgren och Toste Länne har jag startat en prospektiv undersökning av olika riskfaktorer vid typ 2 diabetes och detta har gett upphov till flera publikationer och avhandlingar (se CARDIPP projektet ovan).
Högfettskost jämfört med tallriksmodellen vid typ 2 diabetes
Min senaste kliniska doktorand Hans Guldbrand har undersökt effekterna av högfettkost jämfört med traditionell tallriksmodell vid typ 2 diabetes. Såväl bättre blodsocker, bättre blodfetter, mindre inflammation och högre skattad livskvalitet kunde ses hos de som lottats till högfettkost (vilken också innebar en större andel kalorier från mättat fett). I en undersökning av de mer akuta effekterna av olika koster vid typ 2 diabetes fann också Guldbrand att en enstaka stor måltid till lunch (ingen frukost) uppvisade fördelar för patienter med typ 2 diabetes.
Kyla och brunt fett
Aktuella studier just nu innefattar akuta effekter av löpning samt akuta effekter av kost och måltidsfördelning på lipider och metabolism. Just nu studeras också effekten av kyla och köldvästar på metabolismen samt den energislukande bruna fettväven som skapar värme. I ett randomiserat upplägg har överintag av frukt jämfört med nötter undersökts under hösten 2014 och publicerades nyligen i PLOS ONE. I studien kunde vi visa att nötter höjde metabolismen mer effektivt än frukt.
Scapis och Cardiodiet-projektet
En stor undersökning av prognostisk betydelse av hemblodtryck i SCAPIS-projektet i Linköping startades under hösten 2015. Vi har visat i en tidigare studie (Cardipp) att stegrat diastoliskt blodtryck vid uppresning är en gynnsam prognostisk faktor. Jag har nu fått forskningsmedel från bl.a. FORSS för en studie där medelhavskost med lågt intag av kolhydrater jämförs med traditionell lågfettkost enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR). Denna studie görs i samarbete med kardiologerna Lena Jonasson, Eva Swahn, Magnus Janzon och Jan-Erik Karlsson (kollegor i Linköping, Norrköping och Jönköping). Studien kallas "Cardiodiet".
