Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes

Hur påverkar vår kost, träning och andra livsstilsfaktorer risken för att vi ska drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, fetma eller diabetes? 

Min aktuella forskning handlar till stor del om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Jag undersöker exempelvis hur blodsockerregleringen, blodfetter, bukfetma och andra riskfaktorer påverkas av vad vi äter och dricker och hur vi tränar eller fryser.

Jag har undersökt effekter av att äta stora mängder snabbmat under 4 veckor, en studie som genererat såväl drygt 10 vetenskapliga publikationer såsom TV projekt med BBC (Why are thin people not fat?). Jag har studerat ökat intag av rödvin i en lottad och förhållandevis stor studie där också alkohol”mängd” (etyglukuronid) i håret undersökts. Senare analyser från samma undersökning visade att blodprovet fosfatidyletanol också är ett mycket känsligt sätt att beräkna mer långsiktigt alkoholintag. Vidare har jag undersökt överintag av hamburgare ihop med träning samt blåbärstillskott ihop med löpträning och dessutom har smågodis i stora mängder visat sig mindre bra att höja metabolismen än jordnötter. 

Forskning
Visa/dölj innehåll

Projekt

Medelhavskost

Cardiodiet

Minskar råd om en medelhavskost risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?
CT-undersökning i SCAPIS-studien

SCAPIS – Nationell forskningsstudie om hjärta, kärl och lungor

I SCAPIS-studien bygger vi upp en världsunik kunskapsbank för för forskning om hjärta, kärl och lungor. Målet är att utifrån enkla test kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, stroke eller KOL.

Researcher examining bloodsample in lab

Kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med diabetes

CARDIPP syftar till att identifiera markörer för hjärt- kärlsjukdom. Det i sin tur ska göra det möjligt att att sätta in en tidigare och mer individuellt anpassad behandling för patienter med typ 2 diabetes. 

Övrig forskning
Visa/dölj innehåll

Forskning om Diabetes typ 2, brunt fett och högfettskost.

Tillsammans med professorerna Carl Johan Östgren och Toste Länne har jag startat en prospektiv undersökning av olika riskfaktorer vid typ 2 diabetes och detta har gett upphov till flera publikationer och avhandlingar (se CARDIPP projektet ovan).

Högfettskost jämfört med tallriksmodellen vid typ 2 diabetes 

Min senaste kliniska doktorand Hans Guldbrand har undersökt effekterna av högfettkost jämfört med traditionell tallriksmodell vid typ 2 diabetes. Såväl bättre blodsocker, bättre blodfetter, mindre inflammation och högre skattad livskvalitet kunde ses hos de som lottats till högfettkost (vilken också innebar en större andel kalorier från mättat fett). I en undersökning av de mer akuta effekterna av olika koster vid typ 2 diabetes fann också Guldbrand att en enstaka stor måltid till lunch (ingen frukost) uppvisade fördelar för patienter med typ 2 diabetes.

Kyla och brunt fett

Aktuella studier just nu innefattar akuta effekter av löpning samt akuta effekter av kost och måltidsfördelning på lipider och metabolism. Just nu studeras också effekten av kyla och köldvästar på metabolismen samt den energislukande bruna fettväven som skapar värme. I ett randomiserat upplägg har överintag av frukt jämfört med nötter undersökts under hösten 2014 och publicerades nyligen i PLOS ONE. I studien kunde vi visa att nötter höjde metabolismen mer effektivt än frukt.

Scapis och Cardiodiet-projektet 

En stor undersökning av prognostisk betydelse av hemblodtryck i SCAPIS-projektet i Linköping startades under hösten 2015. Vi har visat i en tidigare studie (Cardipp) att stegrat diastoliskt blodtryck vid uppresning är en gynnsam prognostisk faktor. Jag har nu fått forskningsmedel från bl.a. FORSS för en studie där medelhavskost med lågt intag av kolhydrater jämförs med traditionell lågfettkost enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR). Denna studie görs i samarbete med kardiologerna Lena Jonasson, Eva Swahn, Magnus Janzon och Jan-Erik Karlsson (kollegor i Linköping, Norrköping och Jönköping). Studien kallas "Cardiodiet".

Publikationer
Visa/dölj innehåll

Senaste publikationer

2019

Om mig
Visa/dölj innehåll

CV

  • 1996 Dubbelspecialist i endokrinologi och internmedicin, Linköping
  • 1997 Disputation (Ambulatorisk blodtrycksmätning och det metabola syndromet)
  • 1998-99 Postdok på National Institute of Health, NHLB i USA via amerikanskt stipendium. Studerade molekylärbiologiska tekniker.
  • 1999 Stipendium från SSMF som möjliggjorde fortsatt forskning parallellt med kliniskt arbete. Mina tre första doktorander disputerade alla tre på projekt som innefattade den i Linköping utvecklade tekniken att transfektera primära humana fettceller så att molekylärbiologiska metoder blev möjliga att använda.
  • 2002 Docent
  • 2008 Professor i Internmedicin, ssk endokrinologi

Övriga uppdrag

  • Jag har deltagit i två SBU-utredningar (Hemblodtryck resp. Mat vid fetma).
  • Jag undervisar frekvent på Läkarprogrammet vid Linköpings universitet och är medförfattare och redaktör för åtskilliga läroböcker.
  • Jag har också gett ut en populärvetenskaplig bok; ”Ät upp till bevis”.
  • Jag är redaktör för tidningen Vaskulär medicin som ges ut av Svenska föreningen för hypertoni, stroke och vaskulär medicin.
  • Jag är ämnesföreträdare för Internmedicin inklusive endokrinologi och diabetologi samt lungsjukdomar.

Medarbetare
Visa/dölj innehåll

Film - Du måste forska!
Visa/dölj innehåll

Studenter på läkarprogrammet framför en "hyllningssång" till Fredrik Nyström

Organisation
Visa/dölj innehåll

Avdelningen för kardiovaskulär medicin

Forskningen inom avdelningen är uppdelad i basal, metodologisk och klinisk forskning. Vi forskar och undervisar i klinisk fysiologi, kardiovaskulär fysiologi, internmedicin, lungmedicin, kardiologi, thoraxanestesi och intensivvård samt thoraxkirurgi.
Kvinnlig läkare pekar på medicinska symboler på virtuell skärm.

Institutionen för medicin och hälsa

Vi har en lång tradition av att bedriva verksamhet över fakultets- och ämnesgränser. Inom IMH finns preklinisk forskning, tillämpad klinisk, hälsovetenskaplig, samhällsinriktad och teknisk forskning.
Medicinska fakulteten

Medicinska fakulteten

Medicinska fakulteten bedriver forsk­ning och utbildning inom medicin, vård och folkhälsa. Exempel på forskningsområden där vi ligger i frontlinjen är medicinsk bild­vetenskap, regenerativ medicin och systemneurobiologi.

Taggar
Visa/dölj innehåll