Matutmaningen 2024

Åsa Svenfelt har svarat på frågan och stämt av svaret med Irene Blom på Livsmedelsverket.

Konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel är både en hälsofråga och en miljöfråga. Ur hälsosynpunkt bidrar dessa livsmedel till att vi äter för mycket energi och det ökar risken för sjukdomar.

Energitäta och näringsfattiga livsmedel är livsmedel som vi egentligen inte behöver ha för vårt näringsintag och en hälsosam diet. Konsumtion av sådana livsmedel skapar på så vis onödig miljö- och klimatpåverkan. Eftersom produktionen av livsmedel tar stora resurser i anspråk (jordbruk och livsmedelsproduktion står till exempel för upp till en tredjedel av växthusgasutsläppen globalt) så är det bättre för miljön om intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel minskar och ses som något som konsumeras mer sällan.

Vi har bett Emma Patterson och Irene Blom på Livsmedelsverket att svara på den här frågan:

“Snabbmat som pizza och hamburgare räknas ibland som energitäta och näringsfattiga livsmedel och ibland inte. Detta beror på att näringsinnehållet kan variera mycket mellan olika livsmedel av denna typ. I delmålet har vi räknat med dem eftersom det inte går att skilja på konsumtion av sådan snabbmat som hör respektive inte hör till energitäta och näringsfattiga livsmedel och därför behöver även dessa livsmedel minska för att delmålet ska uppnås, men du behöver inte räkna med hemlagade utan enbart pizza och hamburgare som är färdigmat köpt i butik eller som kommer från snabbmatsrestauranger. Det är såklart ingen garanti att en hemlagad pizza är mer nyttig än en färdigköpt, utan även då beror det på näringsinnehållet. Att räkna så här är alltså en förenkling.”

- Det korta svaret är alltså att snabbmat ingår, men att det egentligen inte är så enkelt, utan att det beror på matens näringsinnehåll.

För att data ska sparas hos oss behöver ni trycka på skicka in. Om ni behöver anteckna under tiden ni diskuterar så kan ni använda detta dokument som stöd och sedan föra in det i formuläret: Veckorapport

Vi har rådfrågat Rebecka Milestad, agronom och docent i miljöstrategiska studier, för denna fråga.

Hur man gör när man måste välja mellan ekologiskt och närodlat är inte helt okomplicerat, och det går tyvärr inte att ge ett definitivt svar som gäller i alla lägen. Det är dessutom svårt att definiera vad som gills som lokalt/närodlat och inte – gills svenskt som närodlat t.ex.?

Först och främst vill vi förtydliga att målet om att främja ett rikt odlingslandskap inte handlar om att främja just det lokala odlingslandskapet, utan ett rikt odlingslandskap i allmänhet, bland annat genom en ökad biologisk mångfald.

Exempel: Om man väger mellan ekologisk potatis från Sverige och icke-ekologisk potatis från närområdet kan man generellt sett säga att ekologisk potatis från Sverige är att föredra. Faktum är att det i vanliga fall, när man handlar i butik, oftast är bäst att välja svenska ekologiskt certifierade varor, särskilt i fallet potatis, som är en tungt besprutad gröda.

Om man vill läsa mer om vad forskningen har att säga om ekologiskt kontra lokalproducerat finns en sammanställning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) här:
Lokalproducerat och/eller ekologiskt - vad ska vi välja? 

När det kommer till andra fall där man som konsument har större inblick i en specifik lokal producents produktion kan en sak att hålla utkik efter vara om producenten har en mångfald av grödor i sin produktion. Det finns inga direkta belägg för detta, men det blir ett indirekt främjande av mångfald i produktionen. En annan sak är att producenterna är små och har små fält med många olika habitat och inte besprutar sina grödor. Men det är tyvärr svårare att veta vilka specifika producenter som faktiskt är ”bra”, eftersom det beror på många andra faktorer. Om man köper kött bör det vara från betande djur på naturbetesmarker. Observera då att ens totala köttkonsumtion blir lägre än om man köpte ”vanligt” kött, eftersom det finns mycket mindre naturbeteskött.

Vi har sökt dietister som kan svara på denna fråga och vi har fått svar från dietisten Linn Torstensson, som har lagt upp tips på sin story på Instagram (dietistlinn):
Se tipsen här på hennes story på instagram. (För att komma åt den behöver du ha ett instagramkonto).

Du kan även läsa mer om proteinintag när man äter mindre kött här på Livsmedelsverkets webbplats

Mer detaljerad information om proteinintag och mindre köttintag hittar du här på Livsmedelsverkets webbplats.

Magbesvär när man äter baljväxter samt hur det kan undvikas kan du läsa mer om här på Livsmedelsverkets webbplats.

Syftet med det här försöket är att se vilka eventuella problem hushåll stöter på när det kommer till att ställa om sina matvanor. Era erfarenheter är väldigt värdefulla för forskningen, så ni får gärna fylla i dagboken så utförligt ni kan, med särskilt fokus på hinder och framgångar. Men ha gärna med andra tankar och reflektioner som vi inte uttryckligen frågar efter men som ni tycker känns relevanta. Det finns inga rätt eller fel. Därför är också alla frågor och funderingar väldigt värdefulla för forskningen — ställ dem i frågelådan!

Ett tips när ni fyller i dagboken är att först kolla i onlineformuläret vad som efterfrågas, föra egna anteckningar separat på papper eller i en egen fil under veckan och sedan föra in hela veckans reflektioner samtidigt i slutet av veckan och skicka in.

Ett tips är att titta på denna guide av Hållbara restauranger, ett initiativ som bland annat WWF ligger bakom: "Hållbara restauranger - en guide" 

Åsa Svenfelt har svarat på denna fråga och inarbetat synpunkter från Karin Fritz på Livsmedelsverket. Det är en komplex fråga som har flera svar.

Ur miljösynpunkt och för plånboken är det bra att äta mat som annars skulle ha kastats. Miljöpåverkan för varan i sig själv blir inte mindre, men om vi tar vara på maten istället för att slänga undviker vi att producera mat i onödan och då minskar miljöpåverkan på totalen i samhället.

Om ni försöker uppnå målet att äta mindre energi- och näringsfattiga livsmedel och har utrymme för lite mer, då kan det vara bra att köpa sådana livsmedel som är prissänkta pga kort datum. Men, om det är risk att det bidrar till överkonsumtion, och den mat som köps billigare är något som påverkar hälsan negativt, så överväger kanske nackdelarna med maten fördelarna med att ”rädda” den från att slängas. Detta gäller om det till exempel handlar om billigare näringsfattig och energirik mat, som chips eller godis, eller charkprodukter.

En annan fråga är vad som händer med de pengar som sparas när du köper något som är billigare. Om pengarna används till att köpa något miljöbelastande, som nötkött, så blir den totala miljöpåverkan inte mindre utan kan till och med bli större.

Det är alltså en komplicerad fråga, så för att underlätta kan en tumregel vara att undvika att köpa miljö- och hälsobelastande varor även om de är nedsatta pga kort datum, men att köpa dem om de bidrar till bättre miljö och hälsa.

Flera aktörer kan arbeta för att undvika svinn, till exempel kan livsmedelsbutiker planera och arbeta med sina inköpsrutiner, och som i frågan ovan prissänkta varor eller ge bort när bäst före datum närmar sig. Hushåll kan främst tänka på att planera sina inköp, att inte handla mer än vad som behövs och när ni köper prisnedsatt välja bort något annat så inköpen inte bidrar till överkonsumtion med tanke på hälsan eller ökat svinn.