Ryggkirurgi.Finansiella incitament kan vara ett effektivt verktyg för att påverka beteende i nästan alla sammanhang, hälso- och sjukvården är inget undantag. Vissa hävdar att användningen av finansiella incitament leder till en bättre användning av knappa resurser, medan andra hävdar att det medför oavsiktliga och oetiska konsekvenser. Ett värdebaserat ersättningssystem kan eventuellt få finansiella incitament och professionella värderingar att dra åt samma håll.
Region Stockholm introducerade ett värdebaserat ersättningssystem inom elektiv ryggkirurgi 2013. Detta ersättningssystem är unikt då de ryggkirurgiska klinikerna får ett utökat kostnadsansvar för patientens vårdkonsumtion efter operation, samtidigt som en del av ersättningen baseras på hur mycket smärta patienten känner ett år efter operation.
Thérèse Eriksson. Foto: John Karlsson.
- I min avhandling utforskas möjligheterna och utmaningarna med ett värdebaserat ersättningssystem, både utifrån ersättningssystemets design och utifrån den kontext som det implementeras i, säger Thérèse Eriksson.
Effekter av ett värdebaserat ersättningssystem
Avhandlingen består av fyra artiklar som på olika sätt undersöker effekterna av att introducera ett värdebaserat ersättningssystem inom elektiv ryggkirurgi i Region Stockholm. Resultatet av de första två artiklarna tyder på en effektivare elektiv ryggkirurgi då den genomsnittliga kostnaden per vårdepisod minskade utan att påverka patientrapporterade utfallsmått negativt. Inga tecken på diskriminering av sjukare patienter identifierades. Antalet opererade patienter ökade, likaså den totala kostnaden för elektiv ryggkirurgi, däremot genererade varje spenderad krona en större effekt efter införandet av ersättningssystemet. Själva idén med ett värdebaserat ersättningssystem gick i linje med professionella värderingar.
Däremot framkom det att alla incitament inte uppfattades som det var tänkt och att uppfattningarna varierade mellan olika professioner. Fokus på att minimera kostnader efter utskrivning upplevdes påverka kvalitén inom fysioterapi och omvårdnad negativt. Sammantaget visar studierna att ett värdebaserat ersättningssystem möjliggör ett holistiskt perspektiv inom hälso- och sjukvården genom att:
1) vårdgivarnas kostnadsansvar ökar viljan att samarbeta med andra vårdgivare,
2) vårdgivare får en bättre helhetsbild och kan ta bättre ansvar för patienters vårdutnyttjande
3) den traditionella strukturen och idén inom hälso- och sjukvården att kvalitet främst beror på läkarnas prestation utmanas.
Samtidigt finns det stora utmaningarna som följer med ett värdebaserat ersättningssystem, så som:
1) skapandet av fungerande rutiner för kommunikation och uppföljning mellan beställare och utförare
2) att få olika professioner inom en traditionellt hierarkisk organisation att samarbeta på lika villkor
3) att skapa anpassade IT-system som skapar insyn och förståelse för ersättningssystemets mekanismer.
Kontinuerlig kommunikation mellan beställare och vårdgivare är därför avgörande för att göra ersättningssystemets incitament meningsfulla.
Tre artiklar ur avhandlingen
Eriksson T., Tropp H., Wiréhn A., Levin L., (2020) "A pain relieving reimbursement program? Effects of a value-based reimbursement program on patient reported outcome measures". BMC Health Services Research.
Eriksson T., Levin L., Nedlund A., (2021) "Centrality and compatibility of institutional logics when introducing value-based reimbursement", Journal of Health Organization and Management.
Eriksson T., Levin L., Nedlund A., (2022) "The introduction of a value-based reimbursement programme - Alignment and resistance among healthcare providers", The international journal of Health Planning and Management.
