Kognitiva tester används ofta inom klinisk psykologi, neuropsykologi och utbildning för att bedöma individers kognitiva funktioner på ett tillförlitligt sätt. Traditionellt har ”papper och penna” varit den rådande metoden vid kognitiv testning men det har framkommit allt fler digitaliserade tester som kan användas inom sjukvården. Ett exempel är vid utredning av misstänkt kognitiv svikt/demens där kognitiva tester används i utredningssyfte. Digitala tester skulle kunna underlätta både utredning och diagnostik. I tre olika projekt undersöker vi användbarheten av digitala kognitiva tester som verktyg i vården.
Digital kognitiv testning som verktyg i vården
Digital kognitiv testning innebär användning av digitala verktyg och plattformar för att mäta och utvärdera kognitiva förmågor, såsom minne, uppmärksamhet, problemlösning och språkliga färdigheter.
DIDFACT - Digital funktionalitet och diagnostisk träffsäkerhet för ett kognitivt testbatteri i primärvård
En basal kognitiv utredning vid kognitiv svikt och misstänkt demenssjukdom utförs normalt i primärvård. Utredning med analoga metoder är tids- och resurskrävande, vilket sätter gränser för utredningarnas tillgänglighet och kvalitet. Att få rätt diagnos redan tidigt i sjukdomsförloppet, tillsammans med adekvat omhändertagande och behandling, kan göra stor skillnad för patienter och deras närstående. Projektidén med DIDFACT var att pröva digitalisering av delar av utredningsprocessen genom att bidra till att anpassa en digital plattform för kognitiv testning och pröva den i basal kognitiv utredning.
Plattformen avser att underlätta och förenkla utredning av kognitiv förmåga och vardagsfunktion genom ett batteri av digitala versioner av standardiserade och väl etablerade kognitiva tester, funktionsskattningar och närståendeintervjuer: moment som har högsta prioritet i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
DIDFACT är en pilotstudie i syfte att undersöka testbatteriet avseende digital funktionalitet, användbarhet och diagnostisk träffsäkerhet vid klinisk utredning av misstänkt kognitiv sjukdom i primärvården. Studien görs i samverkan mellan Allmänmedicin, Geriatrik och företaget Mindmore AB och rekryterar patienter som genomgår basal kognitiv utredning i primärvård. Som tillägg till basal kognitiv utredning enligt klinisk rutin genomförs digital testning i närvaro av arbetsterapeut. Både patienter och arbetsterapeuter får också svara på hur de upplevt testsituationen och det digitala testbatteriet.
En fortsättning på studien, ”DIDFACT 2.0”, är i planeringsstadiet och här kommer antal deltagande enheter i landet utökas.
Projektledning: Anna Segernäs
Medarbetare: Katarina Nägga, Maria Johansson, Elisabet Classon.
Doktorand: Wobbie van den Hurk
PRIMECOG: Kognitiv profil hos primärvårdspatienter med depression eller stressrelaterade tillstånd
Depression och stressrelaterade sjukdomar är växande folkhälsoproblem som är vanligt förekommande tillstånd hos patientgrupper i primärvården. Tillstånden har stor påverkan på psykiskt mående och är svåra att skilja åt men de behöver olika åtgärder och behandlingar. Kunskap saknas om diagnostik, behandling och bakomliggande sjukdomsmekanismer som tydligt särskiljer diagnoserna. Det är vanligt med kognitiva svårigheter, dvs nedsatt tankeförmåga som t.ex. koncentration och minne, vilket ofta orsakar sjukskrivning vid båda tillstånden. PRIMECOG syftar till att undersöka om symptom, psykosociala faktorer, kognitiv nedsättning och även markörer för stress, inflammation och accelererat hjärnåldrande och fynd vid magnetkameraundersökning av hjärnan kan skilja mellan patienter depression och stressrelaterade sjukdomar.
Studien görs i samverkan med Allmänmedicin och inkluderar forskningspersoner i primärvården. Via E-post skickas en länk till ett digitalt kognitivt testpaket som görs i hemmet för karaktäristik av kognitiv nedsättning. Vi planerar även att följa upp testning och undersökningar efter 12 och 24 månader.
Nya verktyg behövs för diagnostik av depression och stressrelaterade sjukdomar för att få en säkrare diagnos och vägleda behandling. I denna studie prövas om ett digitalt kognitivt testpaket, som görs i hemmet, kan bidra till bättre diagnostik. Vi undersöker även om det finns skillnader i biomarkörer mellan diagnoserna som kan vägleda diagnostik och behandlingsval vilket skulle kunna innebära snabbare tillfrisknande och minskad sjukskrivning.
Projektledning: Anna Segernäs, Hanna Israelsson Larsen, Elisabet Classon, Katarina Nägga
Doktorand: Wobbie van den Hurk
PRIMECOG-Q – Upplevelsen av digitala kognitiva tester
Stressrelaterade sjukdomar, som utmattning, är ett växande problem i dagens samhälle och vanligt förekommande inom primärvården. Många som drabbas upplever svårigheter med koncentration, minne och andra kognitiva funktioner. Trots att dessa problem är vanliga, används sällan kognitiva tester i vården för att identifiera dessa svårigheter och följa upp patienterna. I detta forskningsprojekt vill vi undersöka hur patienter och arbetsterapeuter upplever användningen av digitala kognitiva tester i rehabilitering av stressrelaterade sjukdomar inom primärvården. Vi vill förstå om kognitiva tester kan hjälpa patienter att känna mer kontroll över sin hälsa och förbättra sin livssituation.
Projektet görs i samarbete med Rörelse och Hälsa i Östergötland, där arbetsterapeuter kommer att använda de digitala testerna tillsammans med sina patienter. Patienterna genomför testerna hemma eller på kliniken och sedan diskuterar de resultaten tillsammans med arbetsterapeuten. Målet är att intervjua 20-30 patienter för att få en djupare förståelse för deras upplevelser och hur sådan testning påverkar deras känsla av kontroll och möjlighet att göra egna hälsobeslut. Dessutom kommer vi att genomföra en fokusgruppintervju med arbetsterapeuterna för att fånga in även deras perspektiv.
Genom att samla in och analysera denna information hoppas vi kunna förbättra rehabiliteringsprocessen för patienter med stressrelaterade sjukdomar och bidra till en mer personcentrerad vård.
Projektledning: Katarina Nägga, Anna Segernäs, Maria Johansson
Medarbetare: Elisabet Classon, Hanna Israelsson Larsen, Hanife Rexhepi (Högskolan i Skövde)
Doktorand: Wobbie van den Hurk
