Ekologisk sorg, kris och motståndskraft i nordisk ljus

EcoGrief
EcoGrief Fotograf: Marietta Radomska

I vår tid av klimatförändringar blir livsmiljöer alltmer otjänliga och sociala orättvisor accentuerade. Arter dör ut och hela ekosystem försvinner. Det gör död, utrotning och känslor av förlust och sårbarhet till en akut miljöproblematik i samhället som måste hanteras i termer av både ekologisk och social hållbarhet. Det här tvärvetenskapliga humaniora-projektet ska utforska och på djupet förstå just ekologisk sorg, vad det betyder och gör kulturellt med oss.

Vi undersöker ekologisk sorg och hur det fostrar motståndskraft, omsorg och förändringsbenägenhet likväl som resignation, ilska, förtvivlan och apati. För att utforska kulturella uttryck för samhällets blandade känslor inför ekologiska förluster studerar vi utvalda verk av samtidskonst, vetenskaplig och populärvetenskaplig kommunikation, relevant litterär och kulturell gestaltning. Vi gör det med hjälp av integrerade kulturvetenskapliga metoder för visuell, textuell, konceptuell, diskursiv och sociokulturell analys. Teoretiskt grundar vi projektet i miljöhumaniora, feministisk posthumaniora och queera dödsstudier. Under fyra år undersöker vi
filosofiska, konstnärliga och vetenskapliga gestaltningar av ekologisk sorg i syfte att:

  • Syntetisera kulturteori, tidigare forskning och filosofiska förståelser av ekologisk sorg.
  • Utforska ekologisk sorg och föreställningar om kris och hur de hanteras i samtida nordisk konst och samhällsdebatt.
  • Lägga grunderna för en integrativ förståelse av ekologisk sorg som kan bidra till samhällets hållbarhetsomställning

Projektet svarar upp mot behovet av att förstå oss själva som en del av världen i en aldrig tidigare skådad tid av planetär kris på jorden. Förstörda ekosystem, förlust av biologisk mångfald, enskilda arter som försvinner från platser där vi tidigare tagit dem för givna, men även krig, pandemi, luftföroreningar, förgiftning av dricksvatten och långsamt våld i vår närmiljö väcker oro och känslor av sorg och förlust. Att erkänna denna sorg, som ofta inte tidigare erkänts som just sorg och ekologisk förlust i ett modernt och rationellt samhällsklimat, och beforska vad det är vi sörjer kan hjälpa oss bättre förstå vår relation till miljön och vad vi väljer att värdera, bevara och återuppliva.

Klimatförändringarna bidrar till förlust av biologiskt mångfald och tvärtom. Det bidrar också till människors sårbarhet och dödlighet, till och med till den apokalyptiskt förebådade sjätte massutrotningen av arter på planeten. Dessa erfarenheter och känslor av ekologisk sorg och förlust förbinder mänsklig med mer-än-mänsklig existens, humana frågor med de inhumana. I de olika uttrycken och gestaltningarna av ekologisk sorg i samhället identifierar vi i projektet möjligheter för sörjande, ansvar och därmed för omsorg, vilket kan bidra till samhällets omställningsförmåga mot större hållbarhet.

Med hjälp av samhälleliga och kulturella perspektiv på ekologisk sorg i ljuset av klimatförändringar och hotad biologisk mångfald bidrar projektet till det de 17 globala hållbarhetsmålen. Speciell till mål 13, att bekämpa klimatförändringar och mål 15, att stärka ekosystem och biologisk mångfald. Det bidrar till den strategiska agendan för nationella forskningsprogrammet om klimat med hållbara sociokulturella innovationer och flera nya begrepp i samhället, med systemintegrerade kunskaper, omställningsarbete för klimatmålen, värderingar för styrning och beslutsfattande, förståelse av etiska och kulturella drivkrafter för klimatomställningen och demokratiska kunskaper om representativitet, makt och ansvarsutkrävande.

Forskningsprojektet finansieras av FORMAS.


Kontakt

Relaterad forskning

Organisation