Sedan 2022 ingår evolutionsundervisning och undervisning om biologisk mångfald i naturvetenskapsundervisningen för åk 4–6. Eftersom det är ett nytt innehåll för många lärare finns ett behov av nya undervisningsverktyg för denna elevgrupp. Vi har, tillsammans med en professionell illustratör, tagit fram en serietidning, Katter på rymmen, under 2022–2023 för att möta detta behov. Serietidningen bygger på naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning, forskning om serier i undervisning och ämnesforskning om evolution. Ramhistorien är att två kattungar trillar ned i en magisk portal som tar dem till en plats mellan tid och rum där de dras in i ett problem gällande hotet mot biologisk mångfald. Idén till berättelsen kom direkt från en elvaåring, en bra representant för målgruppen för studien. Forskningsprojektets syfte är att tillsammans med lärare undersöka hur en framtagen serietidning kan användas i iscensättning av undervisning om evolution och vilken funktion seriematerialet får i elevers meningsskapande om evolution. Målet är att utveckla kunskap om användande av seriematerial i naturvetenskaplig undervisning.
Följande vetenskapliga frågeställningar vägleder projektet:
- Hur interagerar elev och lärare med seriematerialet?
- Vilka evolutionära processer kommer till uttryck i undervisning där seriematerialet används?
- Vilken funktion får seriematerialet i lärares och elevers meningsskapande om evolution?
Evolutionsundervisning genom berättelser
De evolutionära nyckelbegreppen som behandlas i Katter på rymmen (variation, ärftlighet och naturligt urval) är komplexa och missförstås ofta av såväl elever i 5–12 års ålder, som av universitetsstudenter och vuxna. Samtidigt visar flera studier att det finns goda förutsättningar för att barn ska förstå grunder i evolutionära processer om de får möta ämnet i ålderanpassade aktiviteter. Något som visat sig viktigt är att barn i undervisning får tillgång till material, som t.ex. bilder, som de kan använda som multimodala resurser i meningsskapandet och i samtal med varandra och med lärare. I denna studie har vi valt att använda en serietidning som multimodalt medium, som kombinerar uttrycksformer som bild och skrift och där bilderna också visar rörelser och ljudeffekter. Seriens sekventiella berättande och kombination av olika modaliteter kan underlätta både för elevers förståelse av berättelsen i sig och för deras förståelse av de naturvetenskapliga processer som den fokuserar (se, till exempel, Scott McClouds bok Serier, den osynliga konsten, från 1995).
Serier i undervisning
Serier är en narrativ sekventiell organisation av bild och (oftast) ord. Styrkan i serieberättande ligger framför allt i att kombinera flera modaliteter för att skapa intryck och effekter som en enskild modalitet (t.ex. bara skrivna ord) inte skulle kunna göra. Ett argument för att använda fiktiva berättelser i form av serier i undervisning är att själva formen skiljer sig från de texter som eleverna vanligtvis möter i skolan. Därför kan serietidningen tänkas tilltala elever som har negativa uppfattningar om traditionellt skolarbete med text. Dessutom är karaktärsdrivna berättelser engagerande – i det här projektets serietidning är det två kattungars äventyr som står i centrum. Seriers kombination av skrivna ord och bild kan också motivera elever som föredrar det ena eller andra, samtidigt som det finns studier som visar att tonåringar som inte identifierar sig som ”naturvetare” upplever serier som tillgängliga och engagerande. Serier är dock inte en universallösning. Det är inte självklart att alla elever uppskattar serier eller upplever att serier bidrar till lärande av ett specifikt ämnesinnehåll. Wallner (2020, “Kid Friendly? Constructions of Comics Literacy in the Classroom”, i tidskriften Language and Literature, nummer 29) har t.ex. visat hur diskurser kring serietidningar som litteratur riktat till barn kan bidra till elevers och lärares uppfattningar om mediet och dess innehåll. T.ex. kan vissa elever uppfatta serier som barnsligt, och stick i stäv med skoldiskursen att text är det ’vuxnare’ mediet. På detta sätt kan serieformen vara både positiv och negativ för motivation till lärande. Av dessa anledningar är det intressant att undersöka hur användning av serier kan underlätta för, men även komplicera, meningsskapande om naturvetenskapliga processer.
Genom detta projekt kan deltagande elever och lärare få fördjupad kunskap om evolutionära processer. På lång sikt kan vi även få bredare kunskap om hur populärkulturella uttryck kan användas som undervisningsresurser i naturvetenskapsundervisning i grundskolans yngre årskurser, samt hur serier kan användas som resurs i undervisning om evolution.
Genomförande
Vi avser att, tillsammans med lärare, undersöka hur en framtagen serietidning kan användas i iscensättning av undervisning om evolution och vilken funktion seriematerialet får i elevers meningsskapande om evolution. I planeringen tillsammans med lärarna avser vi att använda modellen för lärdesignsekvenser (se, t.ex., Björklund Boistrup & Selanders bok från 2022, Designs for Research, Teaching and Learning). Till serietidningen har vi tagit fram en lärarhandledning med förslag på aktiviteter som klasserna kan arbeta med, men har inte detaljplanerat innehållet. Istället utvecklas såväl innehåll som olika aktiviteter som används för att uppnå målet med undervisningen i tätt samarbete med lärarna. Beroende på lokala förutsättningar i klassrummet, barngruppen, och lärarens inflytande, kommer undervisningen således att formas och omformas i interaktion med materialet.
Under läsåret 2024–2025 kommer vi, tillsammans med lärarna, med stöd i LDS-modellen, planera undervisningen i två klasser och att därefter följa undervisningen med deltagande videoobservationer. Videodata samlas in med 360-kameror som placeras i klassrummet och kompletteras med ljudupptagning. Videoobservationerna tillför aspekter på hur elever och lärare interagerar med materialet och vilka evolutionära processer som fokuseras och kommer till uttryck i undervisningen. På detta sätt möjliggör det för oss som forskare att studera interaktionen i detalj och titta på materialet upprepade gånger för att fånga till exempel blick, gester och liknande som är viktiga för den intersubjektiva förståelsen mellan deltagare. Vi kommer också att samla in elevrepresentationer (exempelvis bedömningsuppgifter, bilder med mera) då dessa också bidrar med information om elevernas meningsskapande. Detta projekt ger nya viktiga insikter i hur arbete om evolution kan gå till och om hur lärare och elever resonerar om olika aspekter av det nya ämnet och om en undervisning där serier används som lärresurs.
