Evolution i serieformat
Evolution och biologisk mångfald ingår från och med 2022 mer explicit än tidigare i läroplanen för biologi i åk 4–6. I undervisning med yngre elever är det viktigt att ge tillgång till konkreta material som kan användas i meningsskapandet i klassrummet. Syftet med forskningsprojekt Evolution i serieformat är därför att, tillsammans med lärare, undersöka hur en serietidning kan användas i undervisning om evolution och vilken funktion serien får i elevers meningsskapande. Målet är därmed att utveckla kunskap om hur serier kan användas i naturvetenskapsundervisning.Katter på rymmen
Serietidningen som används i forskningsprojektet är framtagen av mig, Lars Wallner, Ammie Berglund och Lisa Reimegård på Bioresurs, Uppsala universitet och illustratören Jonas Anderson. Serien är designad för att vara spännande, informativ och intresseväckande. Den illustrerar olika aspekter av evolution, som variation, ärftlighet och naturligt urval. Då serier kombinerar flera uttrycksformer (till exempel text och bild), bidrar denna kombination till elevers meningsskapande kring evolution. Tidningen är baserad på forskning inom naturvetenskaplig ämnesdidaktik, forskning om serier i undervisning, och ämnesforskning om evolution.
Förskollärarstudenters närvaro och deltagande i undervisning
I det här projektet samarbetar jag med Andreas Ebbelind för att förstå vem förskollärarstudenten är och varför förskollärarstudenter väljer att delta eller inte delta i undervisning. Få tidigare studier har fokuserat på att faktiskt prata med studenterna själva (Sloan et. al. 2020). I den här studien avser vi att ta ett studentperspektiv på vem förskollärarstudenten ”är” och hur denne positionerar sig i sin utbildning. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur förskollärarstudenten ser på sig själv som student i förhållande till sin utbildning med målet att vi ska förstå hur vi som arbetar i utbildningen bättre kan nå och möta studenten för att vi till syvende och sist ska kunna examinera fler förskollärare med goda förutsättningar att klara yrket. Vi upplever att det i samtal om studenters deltagande i undervisning målas upp en bild av studenter som oengagerade och omotiverade. För att komma djupare in i frågan och se bortom studenten som bärare av ”problemet”, fokuserar vi i den här artikeln på mellanmänskliga aspekter av positionering när man läser till förskollärare på en förskollärarutbildning.
Naturens skatter
I detta projekt följer jag hur ett projekt på en förskola formas och omformas under en längre tid utifrån barnens och förskollärarnas fokus. Inom ramen för detta projekt gör jag nedslag i olika case. Bland annat studerar jag tillsammans med Niklas Pramling hur förskollärare positionerar sig tillsammans med barn och därmed överlämnar sin auktoritet till ett gosedjur för att på så vill "rätta" sig själva när de använt naturvetenskapliga begrepp på fel sätt. I detta projekt är jag också intresserad av hur glädje och andra känslor kommer till uttryck i undervisningen.
Praktiskt taget digitalt
Lärarutbildningar har det dubbla uppdraget att undervisa ett specifikt ämnesinnehåll och samtidigt ge exempel på hur detta innehåll kan undervisas om i skolan. Detta uppdrag är särskilt viktigt och på samma gång problematiskt i teknik och naturvetenskapliga ämnen, där det ingår praktiska konstruktionsövningar, laborationer och exkursioner som centrala kunskapspraktiker. I detta projekt undersöker jag tillsammans med Jonas Hallström och Johan Svenningsson vad som sker med innehåll och arbetsformer i naturvetenskaps- och teknikundervisningen på F-3 lärarutbildningen när Covid-19.
Encountering Evolution
Mitt avhandlingsprojekt handlade om hur barn i förskoleklass skapar mening kring ett för dem nytt område - evolution - och vilken roll material och interaktion får när de lär sig något nytt. Avhandlingen finns att ladda ned i sin helhet här (länk till DIVA).
