Forskningsfältet pedagogiskt arbete hålls samman av sin kärna snarare än sina gränser. Denna kärna består av praktiknära forskning om verksamheter i anslutning till utbildning, som syftar till att förstå och problematisera villkor för utbildning och undervisning i bland annat förskola, fritidshem, skola och lärarutbildning. Som forskningsfält omfattar pedagogiskt arbete frågeställningar om hur, varför och med vilket innehåll som utbildning bedrivs. Forskningen i pedagogiskt arbete i Norrköping är brett diskursorienterad och förankrad i konstruktivistisk teoribildning. Gemensamt för flertalet forskare är intresset för fältnära analyser av utbildningens praktik. I förgrunden finns därför interaktion mellan barn, elever, pedagoger och vårdnadshavare. Detta kan relateras till utbildningens strukturella och politiska villkor och andra ramfaktorer, eftersom villkoren för hur utbildning kan förstås och genomföras ses som produkter av samspel mellan olika aktörer och institutioner. Våra medarbetare representerar olika akademiska discipliner. Därför kännetecknas forskningsmiljön av mångfald, både vad gäller teoretiska som metodologiska perspektiv. Forskningen har en tvärvetenskaplig ansats med problemorienterade och tematiskt utformade projekt. Detta möjliggör en kritisk granskning av pedagogisk verksamhet såväl som kunskapsbildning på det utbildningsvetenskapliga området. Forskningsprojekten vid pedagogiskt arbete riktas mot utbildningssektorns olika institutioner, främst förskola, fritidshem och skola men även högre utbildning mot profession, särskilda ungdomshem, film och teater samt skolinspektion. I nuläget representeras forskningsfältet av fem olika kunskapsområden som berikar varandra och ger upphov till nya spännande frågeställningar.
Utbildning och samhällsförändring
Utgångspunkten för detta kunskapsfält är att förskolan, fritidshemmet och den obligatoriska skolan återspeglar och bidrar till samhälleliga förändringar och processer.
Utbildning förändrar samhället och samhällsförändringar påverkar utbildningsinstitutionernas praktik. Samhällsförändringar återspeglas såväl i styrdokumentens utformning och innehåll som i vardagspraktiken. Forskningsinriktningen pedagogiskt arbete och samhällsförändring samlar forskare som undersöker utbildningens politiska och strukturella villkor i ett globaliserat samhälle där utbildningsinstitutionerna påverkas av såväl nationell styrning som globala och transnationella processer. Inom detta kunskapsområde undersöker vi utbildningens, undervisningens och lärandets villkor på såväl mikro, meso- och makronivån. Ett centralt mål är att kritiskt granska hur dominerande diskurser inom utbildningsinstitutioner, upprepar, befäster och förändrar aktörers praktik.
Vi bedriver vi forskning om
- språklig, kulturell och religiös mångfald
- hur förändringar i nationella styrdokument tolkas i praktiken
- hur migrations- och integrationsprocesser återspeglas i förskolans, fritidshemmets och skolans vardag i såväl städer som på landsbygden
- delaktighetens villkor
- barns rättigheter
Barns vardagsliv och fritid i utbildning
I detta forskningsfält ligger utgångspunkten i barn och elevers erfarenheter av olika former av utbildningsinstitutioner.
Forskningsinriktningen pedagogiskt arbete och barns institutionaliserade praktik samlar forskare som studerar yngre barns villkor i utbildningsinstitutioner och är exempelvis intresserade av spänningar mellan begrepp som lärande och meningsfull fritid i fritidshemmet. Fokus ligger också på forskning kring villkor och förutsättningar för barns institutionaliserade vardagsliv men också att studera frågor som också lyfts fram som betydelsefulla av barnen själva. Globalt perspektiv och jämförelse kring olika typer av frågor som delaktighets och inkluderingspraktiker.
Vi bedriver forskning om
- aktionsforskning i fritidshemmet med elever som utvecklingsagenter
- barncentrerad forskning
- barns perspektiv på fritidshemmets undervisning
- sociala relationer, inkludering och elevers delaktighet i fritidshemmet
- populärkultur i fritidshemmet
Digital teknik och transformation av utbildning och samhälle
Digitaliseringen innebär stora förändringar för såväl samhället i stort som utbildningssektorn. Forskargruppen intresserar sig för de transformativa processer som uppstår och påverkar människa, utbildning och samhällsutveckling i relation till digital teknik. Forskargruppen för ett informerat akademiskt samtal kring forskning om; interaktion; kommunikation och digital transformering i/av utbildning och samhälle och är hemvist för planering och genomförande av vetenskapliga studier som rör litteracitet, multimodalitet, digitala kontexter, policyreformer och utbildningsinstitutioner. Inom kunskapsområdet studeras samspel och kommunikation mellan individer och teknik ur ett socio-materiellt perspektiv där transformation ses som ständigt pågående, skapat i och av relationella praktiker.
Vi bedriver bland annat forskning om
Digitala medier i kommunikativa sammanhang
- Barns digitala kulturer och förändrade villkor för barn, föräldrar liksom lärare,
- Yngre barn, ”technology enhanced communication,” och språkutveckling,
- Transnationella familjer, ”translanguaging” och “digital online calling”,
- Barn som konsumenter och producenter av digital information – ett demokratiperspektiv på online kommunikation och möjligheten att göra sin röst hörd samt
- Mobile Assisted Language Learning (MALL) och Computer Assisted Language Learning (CALL) relaterat till begrepp som ”place and space” och informellt lärande
Digitala medier i undervisning
- Literacy praktiker och digital multimodal läsning och kommunikation
- Visuellt informationsprocessande, ”visual analytics” (visuell analys av stora datamängder)
- Ögonrörelsestudier – informationshantering, läsning av digitala gränssnitt
- Elevers produktion av interaktiva, multimodala, visualiserade berättelser
- Digital- och AI-literacy
- Automatisering av undervisning med algoritmer (”machine learning” (ML), artificial intelligence (AI))
- Didaktisk design av digitaliserad undervisning där svenskämnet och samhällsorienterad undervisning i grundskolan står i fokus
- Kunskapsrepresentation/kunskapsvisualisering och multimodala bedömningspraktiker (Sv och SO)
- Samhällsutveckling, policy-reformer, läroplansförändringar och krav på digitalt innehåll och digitala läraktiviteter i institutionella lärmiljöer för barn
- Social närvaro och distans i digital undervisning på lärarutbildningen
Profession i utbildning
Inom professionskunskapsfältet undersöker vi olika frågor om profession och professionellt arbete i utbildningssammanhang i samtiden. Frågeställningarna är tvärvetenskapliga kännetecknas av ett kritiskt förhållningssätt. Professionens frågor utgör grunden för de forskningsfrågor som formuleras i relation till undervisningspraktiker och undervisningsmetoder inom förskolan, skolan, fritidshemmet och lärarutbildningen.
Vi bedriver forskning om
- Lärargruppernas professionella kunskap i praktiker
- Förskolans-fritidshemmet-skolans undervisningspraktiker
- Relationen mellan forskning och praktik (aktionsforskning i förskola/fritidshem/skola)
- Fritidshemmets didaktik
- Lekresponsitivitet i förskolan i en europeisk kontext
Samspel och interaktion som pedagogisk verksamhet
Forskningen inom detta kunskapsfält analyserar samspel mellan olika aktörer (barn, elever, pedagoger, instruktörer och andra yrkesrepresentanter, föräldrar och andra vuxna, samt fysiska artefakter) inom ramen för olika rumsliga och sociala kontexter (i klassrummet, arbetsgruppen, kön till datorn eller sandlådan men också i förskolans tambur eller kupén på en körskolebil) och i olika kommunikativa aktiviteter (exempelvis i lektionsinstruktioner, gemensam projektrapportering, fri lek, hämtning och lämning på förskolan eller körlektioner).
Analyser fokuserar på olika diskursiva processer med avseende på utbildning, social och institutionell ordning och har ofta en tydlig praktik- och livsvärldsförankring. Den gemensamma nämnaren för forskningen inom fältet är ett fokus på situerat socialt samspel: samtal och multimodal interaktion studeras i sitt naturliga sammanhang. De metodologiska och analytiska ansatser som används speglar kunskapsfältets tvärvetenskapliga karaktär och omfattar bland annat konversationsanalys, medlemskategoriseringsanalys (MCA), etnografi, fenomenografi, samt andra mikrosociologiska perspektiv.
Exempel på teman som lyfts fram inom de olika projekten:
- flerspråkighet och etnicitet
- kamratgruppinteraktion
- specifika lärandeaktiviteter
- matematik i vardagen
- samspel
- mobilitet
