Forskargrupp för barn- och familjecentrerad vård
Vår vision är att skapa, främja, översätta och implementera innovativ forskning med hög kvalitet som kan göra skillnad för barn som är sjuka och deras familjer.
Stressforskning
Stressystemet formas under barndomen i samspel med den omgivande miljön. När barnet utsätt för en stressor startar ett stressvar som aktiverar hela kroppen.
Läs mer om forskningen
Om barnet utsätts för repetitiva stressorer som inte tillåter återhämtning och vila ökar risken för stressrelaterade konsekvenser som negativt påverkar minne, inlärning och koncentration samt orsakar beteendeproblem och förändringar i stressystemet.
Å andra sidan leder ett gott samspel mellan barn och föräldrar till en trygg anknytning som i sin tur har positiva effekter på barnets utveckling och hur barnet kommer att hantera stress i framtiden.
Den forskning vi bedriver syftar främst till att öka kunskapen om barns stress, utveckling av stressystemet och stressreaktivitet genom att till exempel mäta stresshormonet kortisol i saliv och till att utvärdera vårdmetoder som potentiellt kan lindra och förebygga barns stress.
Relaterade artiklar
Mörelius E, Ivars K, Gustafsson PA, Theodorsson E, Nelson N. Salivary cortisol circadian rhythm in infants at psychosocial risk showed more variations than previous studies of healthy full-term infants. Acta Paediatrica. 2017;106(12):2060-1.
Ivars K, Nelson N, Theodorsson A, Theodorsson E, Ström J, Mörelius E. Development of Salivary Cortisol Circadian Rhythm in Preterm Infants. Plos One. 2017;12(8):e0182685. doi.org/10.1371/journal.pone.0182685
Mörelius E, Örtenstrand A, Theodorsson E, Frostell A. Continuous skin-to-skin contact after preterm birth and the effects on salivary cortisol, parental stress, depression, and breastfeeding. Early Human Development 2015;91:63-70.
The EACI Study
Det finns en stark korrelation mellan mammans förmåga att tolka och bemöta barnets kommunikativa signaler och utvecklingen av en trygg anknytning mellan mor och barn.
Läs mer om forskningen
Mammor som har en förmåga att känna av och tolka barnets signaler på ett korrekt sätt har oftare barn som är tryggt anknutna. Medan mammor som är okänsliga för barnets signaler och istället utgår mer från sina egna önskningar, behov och sinnesstämning, har barn som har en otrygg anknytning. Ett för tidig fött barn har svagare och otydligare signaler än ett barn som är fött i beräknad tid dessutom är det svårare att se barnets signaler när det ligger i en kuvös eller i en värmesäng där barnet kanske ligger omstoppad av filtar för att hålla värmen och känna sig trygg. Kombinationen av föräldrars stress, avsaknad av fysisk närhet till barnet och svårigheten att förstå barnets signaler påverkar interaktionen mellan förälder och barn negativt och därmed barnets redan sårbara emotionella och kognitiva utveckling.
Det övergripande syftet med detta projekt är att förbättra den neonatala intensivvården för att främja och förbättra kvaliteten på föräldra-barninteraktionen för att där igenom öka chansen för en god fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling hos för tidigt födda barn.
Relaterade artiklar
Sahlen-Helmer C, Birberg Thornberg U, Abrahamsson T, Morelius E. Mothers' experiences of a new early collaborative intervention, the EACI, in the neonatal period: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing 2023;32:2892-2902.
Sahlén Helmer C, Birberg Thornberg U, Mörelius E. An early collaborative intervention focusing on parent-infant interaction in the neonatal period. A descriptive study of the developmental framework. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(12):6656. doi: 10.3390/ijerph18126656.
Bonding in Neonatal care
Ett spädbarn behöver ett varmt, nära kontinuerligt förhållande med en person för att en trygg anknytning skall formas och barnet ska få växa upp med god mental hälsa.
Läs mer om forskningen
Redan på tidigt 70-tal beskrev Marshall H Klaus och John H Kennell att perioden direkt efter födelsen är viktig för utvecklingen av en god anknytning mellan mor och barn. Klaus och Kennell beskrev olika beteende som var viktiga för att främja anknytningen mellan mor och barn. Sådana beteende inkluderar beröring, hud-mot-hud kontakt, ögonkontakt och att trösta barnet.
När de för tidigt födda barnen föds separeras de ofta från sin mamma för att vårdas i kuvös för att få värme och fukt. Förlust av föräldrarnas närhet är en av de mest potenta stressorerna tidigt i livet. Exempelvis har spädbarn som upplevt känslomässig försummelse under sin uppväxt påvisbara förändringar i stressystemet och ökade nivåer av stresshormonet kortisol vilket ökar risken för kognitiva problem.
Men hur formar mamman band till sitt nyfödda barn när det behöver vårdas på en neonatalavdelning? Det övergripande syftet med detta projekt är att studera emotionell föräldra-barn bonding i en högteknologisk neonatalvårdsmiljö.
Relaterade artiklar
Mörelius E, Elander A, Saghamre E. A Swedish translation and validation of the Mother-to-Infant Bonding Scale. Scandinavian Journal of Public Health. 2021;49(4):465-470
Sömn hos föräldrar när barnen är sjuka
God sömn är en viktig del för upplevelsen av god hälsa. Upplevelsen av en störd sömn ökar däremot risken för att individen ska uppleva stress och drabbas av stressrelaterade symtom.
Läs mer om forskningen
Förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol påverkar hjärnans strukturer i området runt hippocampus och pre-frontala cortex vilket yttrar sig som kognitiva och emotionella störningar med påverkan på minne, inlärning, koncentration och sinnesstämning. Personer under stress riskerar att ta fel beslut och agera irrationellt.
Föräldrar till friska barn upplever ofta störd sömn vilket vanligen bemöts som en naturlig del av familjelivet. Men när barnen är sjuka eller har en funktionsnedsättning behöver de mer omsorg, hjälp och stöd av sina föräldrar än när de är friska.
Många gånger behöver barnen tillsyn dygnet runt eftersom barnen kanske sover mer oroligt eller behöver hjälp på natten med till exempel mat, läkemedelsadministration eller toalettbestyr, oavsett om de vårdas i hemmet eller på sjukhuset. De som bäst kan ge barnen denna tillsyn och omsorg är föräldrarna. Att vara förälder till ett barn med särskilda behov innebär därför andra krav än att vara förälder till ett barn utan särskilda behov. Föräldrarna utsättas för fler stressorer som avlöser varandra vilket ger föräldrarna mindre möjlighet till återhämtning vilket I sin tur ökar risken för störd sömn, stress och lägre förmåga att ge tillgodose omsorg, hjälp och stöd.
Det övergripande syftet med detta projekt är att studera, förebygga och förbättra föräldrars sömn när barnen är sjuka eller har särskilda behov.
Relaterade artiklar
Smith S, Tallon M, Smith J, Angelhoff C, Mörelius E. Parental sleep when their child is sick: A phased principle-based concept analysis. Journal of Sleep Research 2022;31(5):e13575
Edéll-Gustafsson U, Angelhoff, C, Johnsson, E, Karlsson, J, Mörelius, E. Hindering and buffering factors for parental sleep in neonatal care. A phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing 2015;24:717-727
Mörelius E, Hemmingsson H. Parents of children with physical disabilities - perceived health in relation to parental night-time attention. Child: Health, Care and Development, 2014;40(3):412-8. doi: 10.1111/cch.12079
Barn med funktionell konstipation
Ungefär 17 % av barn och ungdomarna i Sverige drabbas av så allvarlig förstoppning att de behöver långvarig vård.
Läs mer om forskningen
Dessa barn får egenvård i hemmet och det är föräldrarna som hjälper barnen med att ta medicinerna. Dessa projekt syftar till att utforska hur barn och familjer upplever sin situation, vården och behandlingen samt om att stärka utbildning och medvetenhet i samhället om funktionell förstoppning hos barn och ungdomar.
Relaterade artiklar
Flankegård G, Mörelius E, Rytterström P. Everyday life with childhood functional constipation: a qualitative phenomenological study of parents’ experiences. Journal of Pediatric Nursing 2022;67:e165-171
Flankegård G, Mörelius E, Duchen K, Rytterström P. Questioning their parental identity: Lived experiences of parents who give pharmacological treatment to children with functional constipation at home. Journal of Advanced Nursing, 2020;76:3519-3527
Houghton D, Arabiat D, Ireson D, Mörelius E. A scoping review of non-pharmacological health education provided to families of children with idiopathic childhood constipation within primary health care. Journal of Primary Care and Community Health 2022;13:1-17.
Omvårdnadsprioriteringar i forskning med barn och ungdomar
Eftersom forskning är en lång och kostsam process är det viktigt att den forskning som görs är av betydelse för patienterna.
Läs mer om forskningen
Ett sätt att ta reda på vilken forskning som är betydelsefull, är att göra ett prioriteringsprojekt. Prioriteringsprojekt kan understödja planering och vägledning av framtida forskning. Identifikation av forskningsprioriteringar inom hälso- och sjukvård har traditionellt tagits fram av forskare, fondgivare eller specialister på en viss diagnos. På senare år har forskare allt oftare inkluderat vårdpersonal som inte arbetar med forskning eller som kommer från en annan yrkesprofession.
Dessutom inkluderas numer de patienter som har erfarenhet av vården i större utsträckning för att tillföra ytterligare ett perspektiv. Att involvera vårdpersonal och patienter i framtagandet av forskningsprioriteringar ökar sannolikheten för att forskningen som görs kan översättas till klinisk praxis och förkorta den annars så långa tiden från forskning till implementering.
Syftet med dessa projekt är att ta fram en prioriteringslista för pediatrisk omvårdnadsforskning i Östergötland.
Relaterade artiklar
Mörelius E, Munns A, Smith S, Nelson H, McKenzie A, Ferullo J, Gill F. Pediatric and Child Health Nursing: A Three-Phase Research Priority Setting Study in Western Australia. Journal of Pediatric Nursing 2022;63:39-45.AHPEQS för barn och familj
The Australian Hospital Patient Experience Question Set (AHPEQS)
Läs mer om forskningen
Struktur, process och utfall är alla viktiga komponenter för att utvärdera kvalitet i vården. Struktur handlar om förutsättningarna för att ge god vård vilket exempelvis är personaltäthet, utrustning och riktlinjer. Processen är den vård som levereras av personal till patienten genom olika vårdåtgärder och möten vid till exempel undersökningar och provtagningar och hur väl personalen följer de riktlinjer, strukturer och kunskapslägen som finns.
Utfallet inkluderar förändringar av patientens hälsa relaterat till den vård hon har fått och kan till exempel röra sig om komplikationer och tillfrisknande. Men vårdkvalitet handlar även om hur patienterna har upplevt den vård de har fått och hur nöjda de är med den erhållna vården. Samtliga komponenter är betydelsefulla och påverkar varandra.
AHPEQS, är en australiensisk nationell patientenkät som har modifierats till barnsjukvården för att passa föräldrar (AHPEQS-P) och barn från 12-18 år (AHPEQS-C).
Syftet med denna studie är att översätta AHPEQS-Parent och AHPEQS-Child till svenska, validera dem i en svensk kontext och implementera i barnsjukvården.
Relaterade artiklar
Nelson HJ, Pienaar C, McKenzie C, Williams AM, Swaminathan G, Mӧrelius E. Development of the Australian Hospital Patient Experience Question Set for Parents. Collegian 2023;30(2):213-221.
NCQ för barn på sjukhus
Barn vill vara delaktiga i beslut om sin egen vård. Enligt Barnkonventionen har barn "rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Läs mer om forskningen
Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad” (artikel 12). I dag finns inget svenskt, validerat instrument för att mäta barnens behov och behovsuppfyllelse medan de vistas på sjukhuset. Det Australienska och Nya Zeeländska instrumentet Needs of Children Questionnaire (NCQ) är det första frågeformuläret som mäter barns självrapporterade psykosociala, fysiska och emotionella behov på sjukhus. NCQ innehåller 16 frågor inom 4 områden: omtanke, information, aktiviteter och relationer.
NCQ utvecklades för att utvärdera om kvaliteten på vården som utförs och tas emot på sjukhus är i linje med vad barn själva rapporterar som viktiga. Den engelska versionen är validerad och reliabilitetstestad med goda resultat och implementering av instrumentet pågår i Australien och Nya Zeeland. Syftet med studien är att presentera och implementera en svensk version av NCQ (NCQ-S) och att testa validitet, tillförlitlighet (reliabilitet) och genomförbarhet hos barn i åldern 5-17 år.
