Min forskning vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Linköpings universitetssjukhus rör flera olika områden med den gemensamma nämnaren neuropsykologi. Neuropsykologi handlar om sambandet mellan hjärna och beteenden. Med bakgrund som legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi är jag särskilt intresserad av hur hjärnan och våra kognitiva funktioner påverkas av olika påfrestningar som att födas för tidigt, ha en neuropsykiatrisk diagnos, att tidigt använda digitala media, att drabbas av postcovid och att förvärva en hjärnskada.
Aktuell forskning
Fatigue, kognition och personlighetsfaktorer vid hjärnskada och postcovid
Detta projekt består av flera delstudier som ämnar undersöka fatigue och kognition efter förvärvad hjärnskada och postcovid. Fatigue liksom kognitiva nedsättningar är mycket vanliga sekvelae efter hjärnskada och postcovid, och kan kräva långvarig multiprofessionell rehabilitering. Dessa besvär kan leda till långa sjukskrivningsperioder och arbetsåtergång kan vara svårt. Sambanden mellan fatigue och kognitiva besvär vid dessa diagnoser är ännu inte klarlagda. Faktorer som personlighet och betydelsen av hur en individ tolkar sina sjukdomssymptom kan ha betydelse för rehabilitering. Det finns dock få studier som belyser vilken betydelse personlighet och sjukdomsuppfattning (illness perception) har vad gäller upplevelse av fatigue, prestation i neurokognitiva tester samt för rehabilitering och arbetsåtergång. Detta projekt undersöker dessa faktorer och samspelet mellan dem. Målet med projektet är att kunna individanpassa rehabilitering bättre samt därigenom minska vårdbehov och förbättra möjlighet till arbetsåtergång.
Early Collaborative Intervention (EACI)
Att födas för tidigt innebär en stor påfrestning på den nyföddas omogna hjärna. De har bland annat svagare kommunikationssignaler vilket gör det svårare för dem att kommunicera och bli förstådda. Samtidigt har föräldrarna ökad risk för stress och depression på grund av att det för tidigt födda barnet behöver intensivvård. I sambarbete med klinker på Neonatalvården vid Hälsouniversitetet har vår forskargrupp utvecklat metoden EACI som innebär att föräldrar får ett riktat stöd av specialutbildad personal för att lära sig förstå sitt för tidigt födda barns svaga kommunikationssignaler så att de kan bemöta barnet på rätt sätt och i rätt tid. Med flera randomiserade kontrollerade studier undersöker vi om intervention är effektiv. Barnen följs upp vid flera tillfällen. Vid 1 och 4 års ålder undersöks kognition, språk, motorik och samspelsförmågo
Epistemologi och Post-Covid
Jag är också en del av forskargruppen för det multidisciplinära projektet Biomedicin, klinisk kunskap och humaniora i samspel: En ny epistemologi för radikalt tvärvetenskaplig hälsoforskning och policyarbete kring fallet postcovid-19 i ett delprojekt som handlar om fatigue och kognition vid postcovid.
Växa upp i en digital värld
Detta projekt undersöker hur digitala medier påverkar små barns utveckling. Projektet genomförs av forskningsgruppen vid Baby- och barnlabbet. Cika 100 barn och deras familjer följs från 9 månader till cirka två års ålder och undersöker deras digitala medievanor och hur det kan påverka bl.a. språk och minne. Vår förhoppning är att kunna bidra med nya insikter och fakta kring hur små barn lär sig från media och att försöka identifiera både fördelar och risker.
Utbildningsuppdrag
Jag har främst undervisat på Psykologprogrammet, men även på andra utbildningsprogram och fristående kurser. Jag bedriver undervisning inom flera olika ämnesområden, främst inom olika typer av psykologutredning, från utvecklingsbedömning, meuropsykologisk utredning, till personlighetsbedömning för både barn och vuxna. Undervisning inom neuropsykologi är också ett huvudsakligt område, där jag haft kurser både inom grundläggande neuropsykologi samt tillämpad neuropsykologi. Ett annat område jag undervisat i är utvecklingspsykologi där undervisningen rört utvecklingspsykologiska grunder, kognitiv utveckling, skolår och tonår, utvecklingspsykopatologi och klinisk tillämpning i utvecklingspsykologi. Min undervising är på både grundläggande och avancerad nivå.
Min pedagogiska bakgrund är inom problembaserat lärande (PBL) där fokus ligger på att lära utifrån egenformulerade problem inom specifika ramar. Jag har varit basgruppshandledare på olika terminer på psykologprogrammet och även i interprofessionella kurser. Att samarbeta med studenten i lärandet är mycket givande och centralt för mig även i mer traditionell undervisning.
